Toppmeny

Blogg

Subscribe to Nyhetsflöde Blogg Blogg
Fri kunskap åt alla
Uppdaterad: 12 minuter 2 sekunder sedan

Öppet nätverk för OER i Sverige bidrar till UNESCOs rekommendationer

ons, 2018-05-30 09:05
The Course-to-Co-op Lifecycle: OpenInnovation@RIT  av Libby Levi CC BY-SA 3.0

UNESCO söker just nu kommentarer till sina kommande OER (Open Educational Resources) Rekommendationer. Rekommendationerna kommer att gå ut till alla medlemsländer och följer den handlingsplan som togs fram vid UNESCOs världskongress för öppna lärresurser i Ljubljana 2017.

Wikimedia Sverige kontaktade några av dem som föreningen samarbetat med under det senaste året med intresse kring öppna lärresurser. En grupp entusiaster med olika kompetenser samlades den 21 maj för att gå igenom UNESCOS utkast och ge konstruktiv återkoppling. Som ett öppet nätverk av OER-förespråkare baserade i Sverige är det nu dags att skicka in våra kommentarer till UNESCO. Dessa kommer UNESCO att publicera tillsammans med många andra gruppers återkoppling på dokumentet.

Fem områden för implementering av OER

Rekommendationerna har UNESCO grupperat i fem områden för att ge vägledning kring hur beslutsfattare, institutioner och verksamma inom utbildning bör agera.

  1. Utöka förmågan till att skapa, söka och dela OER
  2. Utarbeta främjande OER-policy
  3. Säkerställa inkluderande och likvärdig tillgång på kvalitativa OER
  4. Gynna hållbara metoder för OER
  5. Internationell samverkan.

Vår återkoppling gäller i de formuleringar där vi önskar att UNESCO ytterligare förtydligar vad de menar och några tillägg inom fyra av de listade områdena. Inom målområde fyra, om att gynna hållbara metoder för OER, var vi överlag nöjda med UNESCOs förslag. På det hela taget var det märkbart att rekommendationerna i utkastet väcker en rad frågor som vi ser fram emot att ta vidare i diskussioner med andra inom utbildningen i Sverige, inte minst i samband med UNESCO publicerar den slutliga versionen.

Deltagare

De som deltog i mötet gjorde det som individer, och inte i första hand som företrädare för sina respektive lärosäten.

 

Wikimedia Sverige och Dataskyddsförordningen (GDPR)

tors, 2018-05-17 00:30

Ni har säkert hört om Dataskyddsförordningen (General Data Protection Regulation (GDPR)) som snart träder i kraft. Denna nya lagstiftning får en stor påverkan på många organisationers arbete med data och kräver i många fall stora insatser. I detta blogginlägg gör Mattias Blomgren, ordförande i Wikimedia Sverige, en genomgång av det arbete som Wikimedia Sverige har gjort som en del av förberedelserna.

Dataskyddsförordningen, är ett EU-direktiv, vilket gäller från och med den 25 maj 2018, och som ersätter Personuppgiftslagen (PUL). Dataskyddsförordningen innebär gemensamma regler i 31 länder (EU/EES), och strängare regler än vad PUL gjort. Ett av syftena med Dataskyddsförordningen är att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter.

Dataskyddsförordningen innebär följande:

  • Den gäller för alla företag och organisationer som hanterar data om EU-medborgare,
  • Den innebär att man skall uppfylla den, men också kunna uppvisa att organisationen uppfyller den.
  • Syftet med insamling av data skall anges, men det omfattar även var data lagras, vilka som har tillgång till data, med vilka tredje parter data utbyts och var de håller till etc.
  • Datasäkerhet skall byggas in i systemen och lämpliga organisatoriska och tekniska åtgärder skall vidtas för att säkerställa lämplig säkerhet i förhållande till risken.
  • En riskanalys och konsekvensbeskrivning av systemen skall göras.
  • Säkerhetsincidenter skall rapporteras till myndigheter och till dem som omfattas av datauppgifterna.
  • Att inte uppfylla reglerna kan leda till omfattande böter.

Wikimedia Sverige anser att integritetsfrågor är viktiga och har därför arbetat intensivt med att förbereda föreningens verksamhet inför Dataskyddsförordningens ikraftträdande. Bland åtgärderna märks:

  • Utarbetande av en ny integritetspolicy, med tillhörande förklarande sidor. I enlighet med föreningens transparens, redovisar vi hur vi har arbetat med Dataskyddsförordningen, och hur vi kommer att arbeta för att följa den framöver.
  • Införande av ett nytt medlemsregister, som uppfyller Dataskyddsförordningens regler.
  • Tecknande av personuppgiftsbiträdesavtal med företag, som hanterar personuppgifter för oss.
  • Inventering av vilka personuppgifter föreningen hanterar, fastställande av rättslig grund med vilken föreningen hanterar uppgifterna och säkerhetsklassning av uppgifterna har gjorts.
  • Överflyttning av personuppgifter till servrar, som hanteras enligt Dataskyddsförordningens krav.
  • Framtagande av rutiner i det fall personuppgiftsincidenter skulle inträffa, vilket kan kräva rapportering till berörda snarast och till Datainspektionen inom 72 timmar.

Wikimedia Sveriges integritetspolicy, med tillhörande sidor, finns på föreningens wiki under fri licens. Därmed kan andra organisationer ta del av den och använda den i sina verksamheter. Wikimedia Sverige ser föreningens arbete med att uppfylla Dataskyddsförordningen som en del i spridandet av fri kunskap om integritetsfrågor. För er som inte har hunnit arbeta med detta så mycket som ni hoppats tror vi att ni genom att återanvända vårt arbete kan komma att spara en hel del tid och hjälpa er att komma i mål till den 25 maj. Om materialet var till värde för din organisation, överväg gärna att bli organisationsmedlem i Wikimedia Sverige.

Wikimedia Sverige är nu redo för Dataskyddsförordningens ikraftträdande den 25 maj 2018.

Läget för kartor våren 2018

tis, 2018-04-03 13:18

Det här är ett gästinlägg från Jan Ainali, mångårig Wikimedian och tidigare ordförande och verksamhetschef för Wikimedia Sverige, samt ständigt aktiv på andra projekt och nyfiken på nya finesser och funktioner. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikmedia Sverige.

Visste du att det går att använda kartor på Wikipedia? Och nej, jag menar inte de bilder av kartor som du alldeles säkerligen har sett i artiklar om platser, utan riktiga zoom- och panorerbara kartor. Sedan en tid tillbaka har Wikimedia en server som använder OpenStreetMap som bakgrund och gör att kartor kan bäddas in på sidor. Tack vare detta kan man nu på ett bättre sätt illustrera artiklar med intressepunkter, ytor och linjer än med fasta bilder som är svåra att uppdatera.

Det är fortfarande ett lite komplicerat tillvägagångssätt för att lägga till kartor. Det går att infoga en karta i den visuella editorn (se videon nedan) och redigera befintliga kartor. Men vill man ändra på symboler eller namn måste man in och peta i koden. Och då tycker jag att det enklaste sättet är att klippa och klistra från andra kartor.

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/15/Mapframe_Kartographer_demo.webm

Av Contributors to the MediaWiki project CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Det sätt som jag har tyckt varit det enklaste är att titta på de exempel som finns på dokumentationssidan och kopiera koden och byta ut det som behövs, som symboler och koordinater. Det kan vara lite klurigt, men jag tror att ju fler kartor som börjar användas, desto lättare blir det att hitta en karta som liknar just den som just du behöver som förlaga. Alla kartor läggs också i en kategori så att man kan leta efter fler. Jag har till exempel gjort om exempelkartan för amerikanska delstater och deras guvernörer till en med län och landshövdingar. Det enda jag behövde göra var att byta ut två Wikidata-objekt och anpassa partifärgerna.

Vill man börja i en lättare ände kan man titta på hur jag anpassade en karta och lade till i artikeln Visby garnison som visar fyra olika byggnader. Eller i artikeln Sankt Hansgatan som visar gatan sträckning tack vare att gatan på OpenStreetMap är taggad med Wikidataobjektet för gatan. Jag har gjort en egen liten samling på olika sätt man kan göra kartor på i en egen sandlåda, bli gärna inspirerad och kopiera kod därifrån!

Notera dock att jag inte har gjort något superenkelt exempel med bara en punkt, något som kanske skulle vara den man först vill se i en infobox. Det beror på att själv skulle jag önska att vi på svenskspråkiga Wikipedia la till sådana här kartor automatiskt i de infoboxar de passar för och automatiskt hämtade en koordinat från Wikidata (om det finns). Det här leder också till ett litet önskemål till dig som läsare av det här blogginlägget. Kommentera gärna med förslag på artiklar som skulle illustreras bättre med en karta, men där det inte bara handlar om att visa koordinaten för artikeln. Jag är ute efter något som är lite svårare att lösa automatiskt, för det andra löser vi nog snart ändå.

Wikimania 2017 – en återblick

mån, 2018-03-26 11:14

Det här är ett gästinlägg från Jan Ainali, mångårig Wikimedian och tidigare ordförande och verksamhetschef för Wikimedia Sverige, samt nästan lika mångårig Wikimaniadeltagare. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikmedia Sverige.

I somras for många Wikimedianer till Montreal i Kanada för att delta på Wikimania, den årliga konferensen för Wikimediarörelsen, och jag var en av dem – med lite stöd från Wikimedia Sverige. Wikimania har över åren växt så utöver de tre huvuddagarna är det två dagar med olika aktiviteter som är mer specialiserade. Jag deltog främst på Hackathonet under de dagarna. Men redan innan hackathonet började hann jag diskutera en idé med Susanna Ånäs som hon bollat med mig på mail, men som jag inte riktigt förstått. Efter bara fem minuters samtal hade jag kunnat förklara vad jag inte förstod och hon kunde säga det på ett annat sätt som var mycket tydligare. Redan där började resan kännas värd den stora ansträngningen, för det lossade flera knutar och vi kom fram mycket långt i den följande diskussionen. Det hade varit knepigt att göra per mail och nu hann vi med det redan innan konferensen hade öppnat dörrarna.


Gruppfoto av VGrigas (WMF) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Väl inne på hackathonet jobbade jag mest för att förstå hur man i Wikidata bör märka upp tidningar och andra tidskrifter (detta relaterade såklart till min lightning talk nedan). Till min hjälp fanns många Wikidatakunniga personer, varav några bibliotekarier, och till slut fick vi till en modell som kändes användbar. Utöver det jobbade jag med att anpassa två Wikidatarelaterade mallar från engelska Wikipedia till svenska. Till slut fick vi Mall:Etikett och Mall:Q att fungera. På det sättet kan man enklare hämta etiketten för återanvändning i andra mallar samt enklare diskutera om enskilda objekt och egenskaper. Jag hann också följa upp ett antal ärenden i Phabricator som hade väntat på min input och tack vare diskussioner med närvarande personer kunde jag nu ge bra svar.

Under själva konferensen var det många intressanta sessioner och jag deltog själv i en panel om läget för video och gav en lightning talk om hur vi använt Wikipedia och Wikidata i samband med Post- och inrikes tidningar. Jag deltog också i flera av sessionerna som handlade om strategin för 2030. Det som jag tog med mig mest ifrån de mer traditionella föreläsningarna var hur många av dem som på något sätt berörde Wikidata, och hur några få språkversioner, till exempel katalanska, ligger mycket långt fram och redan på allvar börjar dra nytta av dess möjligheter. Det stod också klart att det fortfarande är lite tekniskt krångligt att få till det på ett bra sätt. Vilket också visar på vikten av att kunna dela med sig av sina erfarenheter på en sådan här konferens.

Wikimania är ju också ett utmärkt läge att stärka de kontakter man har haft med personer on-wiki och runt fikapauserna, luncherna och efter sessionerna så blev det många samtal med gamla och nya vänner. Arrangemanget i Montreal löpte på bra, lokalerna höll måttet väl. Förbättringspunkter är väl framför allt att alla sessioner borde filmas.

Nu ser jag fram emot ett Wikimania i Kapstaden i sommar, men framför allt ett Wikimania 2019 i Sverige!

Utbildningssektorn har en viktig roll att fylla för ett mer jämställt Wikipedia

mån, 2018-03-19 11:02

Det finns fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor på Wikipedia. 90 % av alla som skriver på Wikipedia är män. På internationella kvinnodagen arrangerades skrivstugor över hela världen med målet att ändra på det; att stänga Wikigapet. Utbildningssektorn har en viktig roll att fylla här, argumenterar Elza Dunkels i detta gästinlägg.

Utrikesminister och Wikipediaskribenter under WikiGap 8 mars 2018. Foto: Axel Pettersson, CC BY

I Wikipedias barndom var projektet väldigt baktalat i utbildningssammanhang. Många som gick i skolan i början av 2000-talet minns säkert hur Wikipedia framställdes som icke tillförlitligt och att elever uppmanades att inte använda projektet över huvud taget. Jag tror att vi kan skylla detta på att det var svårt att begripa upplägget. Det var svårt att förstå vad Wikipedia egentligen var för något, eftersom det på samma gång liknade traditionella uppslagsverk och var helt annorlunda.

Tiden har gått och nu är Wikipedia en etablerad del av utbildningssystemet där många elever får lära sig hur de ska navigera för att använda Wikipedia på bästa sätt; utnyttja dess fördelar utan att falla i dess fällor. Men vi behöver ta det ett steg längre. Wikipedia är inte så bra som det skulle kunna vara. Vi behöver stötta alla de hårt arbetande frivilliga krafterna som researchar, skriver och redigerar artiklar och som skärskådar och diskuterar varje ändring så att den ska följa reglerna. För faktum kvarstår: det finns fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor på Wikipedia och att 90 % av alla som skriver på Wikipedia är män.

Min dröm är att utbildningsväsendet ska steppa upp här. Jag skulle vilja att varje skola gör en insats för att stänga Wikigapet. Från förskola till högskola går det att bidra på olika sätt. Tänk så bra om alla som gått igenom skolan kan redigera artiklar och vet vad som gäller för bildmaterial och källhänvisningar! Elever och studenter på alla nivåer skulle också kunna uppmuntras att lyfta fram viktiga kvinnor, vilket skulle ge positiva effekter långt utanför Wikipedia. Vi som arbetar med utbildning har så mycket att tacka Wikipedia för och nu har vi chansen att ge något viktigt tillbaka.

Nu stänger vi Wikigapet!

Texten är skriven av Elza Dunkels, forskare inom pedagogik och ledamot i Wikimedia Sveriges styrelse.

Läget för video 2018

mån, 2018-03-12 11:11

För ett drygt år sedan så skrev jag ett inlägg om läget för video på Wikipedia. Det är är en sorts uppföljning till det. I somras på Wikimania i Montreal deltog jag i en panel kallad State of Video in the Wikimedia Movement (presentation, video). Och på sätt och vis var det lite nedslående. Inte mycket har hänt rent tekniskt, det flesta framstegen har varit att faktiskt kunna spela video överhuvudtaget på vissa enheter.

Men de verktyg som jag rapporterade om senast har inte legat på hyllan utan har blivit ganska väl använda. Idag finns det 113 935 videos på Wikimedia Commons inom en mängd olika ämnen. Bara i kategorin Videos from Sweden finns det 813 filer. Men många filmer är inte använda än, trots att de ofta kan illustrera en artikel på ett sätt som kompletterar det skrivna ordet mycket väl. Och på svenska används nu bara 1844 av dessa videofiler alls, det vill säga att knappt 0,05% av alla artiklar använder videos.

Du kan hitta videos genom att antingen leta i kategoriträdet under video, till exempel efter land, eller efter språk. Men du kan också göra en vanlig sökning och lägga till filetype:video för att bara få videos i resultatet (se exempel här).

Och om du hittar en alldeles för lång video där du tycker att bara en del av den är relevant att visa i en artikel behöver du inte ladda hem videon och klippa ner det till en kortare version, det finns det ett enklare sätt. Du kan nämligen lägga till start- och stopptid för videon så du bara visar det intressanta. Så här kan du skriva i wikisyntaxen:

[[Fil:Weeding.ogv | miniatyr | start=5 | end=7 | Startar på 5 sekunder och slutar spela efter 7 sekunder.]]

(Fler bra tips finns på Commons:Video.)

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/bb/Linn%C3%A9a_Claeson_presenterar_sig.webm
Jan Ainali [CC BY 3.0], Linnéa Claeson presenterar sig.webm

Och videos kan ju tillföra så mycket till så många olika artiklar. Allt från hur en person låter (som ovan) till hur en insekt kryper. Och vill man göra det ännu mer pedagogiskt kan man klippa ihop en kortare förklarande video. Genom att öka användningen av videos kan vi dels göra Wikimedia Foundation medvetna om en efterfrågan på det samtidigt som vi ger en bättre service till läsarna.