Toppmeny

Blogg

Subscribe to Nyhetsflöde Blogg Blogg
Fri kunskap åt alla
Uppdaterad: 16 minuter 20 sekunder sedan

Vinnare i Wiki Loves Monuments

fre, 2016-11-18 11:26

Efter en lång och spännande väntan är det äntligen dags att berätta hur det gick i Wiki Loves Monuments, och vad juryn har kommit fram till. Liksom de senaste åren är kategorierna Skyddade byggnader, Fornminnen, Arbetslivsmuseer och K-märkta fartyg, dessutom ett pris för bästa serie av ett objekt och ett pris till den som har fotograferat flest unika objekt. Juryn, bestående av undertecknad, Helen Simonsson från Riksantikvarieämbetet och socialvideoninjan Björn Falkevik, har efter mycket funderande, granskande, uppskattande och bedömande hittat en totalvinnare och två favoriter per kategori bland dom 2332 bilder som skickats in av 78 deltagare. På resultatsidan på Wikimedia Commons finns alla bilder och mer info, och på den internationella resultatsidan finns de bilder som gick vidare till internationella finalen redovisade.

Bästa bild Resa med ångtåg från Skånska Järnvägar. Motivering: Bland många bra bilder står den här ut med en blandning av tågets skärpa och gräsets röreslseoskärpa, färgernas olika fält och linjerna som sträcker sig bortåt och framåt samtidigt som fartvinden känns i håret och bilden ger en känsla av hur det var att resa med tåget på den tid det begav sig. Foto: Kristian Hedberg, CC BY-SA 4.0 Byggnader Östra Ämterviks kyrka. Motivering: Vinterbild som står ut genom att visa kyrkans läge i landskapet och samtidigt fått med flera nyanser av vinterdag och rimfrost. Foto: Mararg, CC BY-SA 4.0 Feskekôrka i Göteborg. Motivering: Kvällsbild som med reflektionen bjuder på fin geometri och med detaljer som gör bilden levande och visar på användningsområdet. Foto: Arild Vågen, CC BY-SA 4.0 Fornminne Runsten på Larva hed. Motivering: Stolt runsten som står stadigt inramad av gräs, skog och en molnig himmel. Bilden har ett fint ljus som lyfter fram hur stenen påverkats av tidens gång. Foto: Nicklas Larsson, CC BY-SA 4.0 Ales stenar i soluppgång. Motivering: Dynamisk bild där det vendeltida skeppet stävar åt ena hållet samtidigt som ett modernare skepp anas vid den uppgående solen under en dramatisk himmel. Foto: Billy Palmius, CC BY-SA 4.0 Fartyg M/S Wilhelm Tham. Motivering: Stämningsfull bild som visar fartyget förtöjt mitt i sensommarnatten på resan genom Göta kanal. Foto: Patrik Backentoft, CC BY-SA 4.0 Ångfartyget Siljan. Motivering: Illustrativ och tydlig bild som visar fartyget i en naturskön miljö. Foto: Arild Vågen, CC BY-SA 4.0 Arbetslivsmuseer Resa med ångtåg från Skånska Järnvägar. Motivering: Bland många bra bilder står den här ut med en blandning av tågets skärpa och gräsets röreslseoskärpa, färgernas olika fält och linjerna som sträcker sig bortåt och framåt samtidigt som fartvinden känns i håret och bilden ger en känsla av hur det var att resa med tåget på den tid det begav sig. Foto: Kristian Hedberg, CC BY-SA 4.0 Ånglok från Skånska Järnvägar. Motivering: Levande bild som med kombinationen av lok och ånga visar loket och området i sin rätta miljö. Foto: Susanne Nilsson, CC BY-SA 4.0 Bästa bildserie

Bästa bildserie på ett objekt är de 47 bilder Einar Spetz tog när han under en dag besökte Gripsholms Slott, med juryns motivering: En rik bildserie som visar både hela byggnader, detaljer, översikter och interiörer. Genomgående hög kvalitet på bilderna och många illustrativa enskilda fotografier.

47 bilder på Gripsholms slott. Foto: Einar Spetz, CC BY-SA 4.0 Unika objekt

I grenen flest bilder av unika objekt lönade det sig att gå långt. Vinnare är Jan Ainali som under sin vandring från Ystad till Stockholm samt besök i Visby och vid Skällviks borgruin och på andra ställen bidrog med totalt 619 bilder på 169 unika objekt.

Tack och grattis

Stort grattis till alla vinnare, och ett sort tack till alla inblandade i Wiki Loves Monuments! Alla deltagare för era fina bidrag till fri kunskap, alla partners för listor och data som gör att vi kan genomföra tävlingen, volontärer som sorterar bilder, ser till att dom kommer in i listor och artiklar, förbättrar kategorisering och metadata, till juryn som gör en ovärderlig insats i att bedöma bilder och kommer med kloka beslut, och till sist till kollegorna på Wikimedia Sverige som kommer med glada tillrop, teknisk support, frågor och funderingar och stöttande när det behövs.


Digitalisering av kulturarv – konferens på Cypern

mån, 2016-11-14 15:27

 

John Andersson mottar pris för bästa korta artikel. Foto: EuroMed 2016, CC-BY-SA 4.0.

Det händer mycket runt digitalt bevarande av kulturarvet. Det var tydligt under konferensen EuroMed 2016 som jag deltog på under vecka 44. Där presenterades de senaste initiativen runt hur kulturarv kan digitaliseras och nå ut till allmänheten genom 3D-modeller, avbildas med drönare och satellit, öka förståelsen genom länkad data, hur digitalt material kan möjliggöra restauration av skadat kulturarv och mycket annat.

Konferensen var i Cypern vilket var trevligt bara det (om än med en fruktansvärt lång flygresa med tre mellanlandningar för att hålla priset till en rimlig nivå). Men ännu trevligare blev det när jag dagarna innan avresa fick veta att artikeln som jag presenterade på konferensen, “Reaching the world through free licenses and Wikimedia’s crowdsourced platforms”, som handlar om vårt projekt Kopplat Öppet Kulturarv blivit mycket väl mottagen. I tävlan mot 502 andra inskickade artiklar fick den i en av de tre tävlingskategorierna priset “Werner Weber Best Paper Award for SHORT Paper”! Det innebar att vi fick mycket synlighet på konferensen och både höll en presentation inför ca. 70 åhörare, hade en affisch om projektet hängande vid ingången, fick en artikel publicerad och fick ta emot ett fint diplom.

Som en direkt följd av deltagandet på konferensen har flera personer som är experter på digitalt bevarande från hela Europa nu fått en introduktion till Wikimedias arbete, vi har blivit erbjudna att delta i arbetet med ansökningen för ett stort EU-projekt om kulturarvsdata, och en lösning på hur vi kan hantera 3D-objekt på Wikipedia (i webbläsaren) kan vara närmare en lösning. Och jag fick en trevlig d-vitamin dos vilket blir nyttigt i vintermörkret.

Arbetet i projektet fokuserar nu på att ladda upp mängder av historiska bilder på världens kulturarv, på att få tag på mer data om skyddat kulturarv från olika länder och att anordna en fotoutställning som visar kulturarv som är hotat på något sätt. Det finns massor att göra och all hjälp är välkommen!

Om du är nyfiken vad artikeln handlade om, så var artikelns abstract följande: “Wars and disasters, negligence and poor maintenance mean that much of our immovable cultural heritage is at risk of being lost forever. Interest and knowledge is needed to avoid its destruction. The Connected Open Heritage project will work to gather as much information as possible about cultural heritage from countries all over the world and connect it in a standardized and structured form on Wikidata, a project that is operated by the Wikimedia movement. It will connect the 45 structured data with historical images from digitized collections from archives and museums and with freely licensed modern images and other types of media gathered by volunteers and other organizations. The Connected Open Heritage is a project by Wikimedia Sverige, UNESCO, Cultural Heritage without Borders and Wikimedia Italia, and financed by the Culture Foundation of the Swedish Postcode Lottery.”

 

John Andersson
COO, Wikimedia Sverige

 

 

 

Affischen som hängde vid ingången. Av John Andersson, CC-BY-SA 4.0.

En stolt datavaktmästare för hotat kulturarv

tis, 2016-11-08 15:52

När jag såg tjänsten som utvecklare för projektet kopplat öppet kulturarv i mitt flöde var jag inställd på att fortsätta frilansa som data scientist, men mer och mer för samhällsnyttiga och kunskapsintensiva institutioner som universitet och skolor. Men vad var detta för en fågel egentligen?

Att sprida kunskap fritt med Internet och öppen mjukvara som främsta verktyg var en självklarhet för mig och flera av mina skarpaste vänner hade talat sig varma för wikimedia, men själv hade jag i princip inte använt verktygen för att redigera och skapa innehåll och kulturarvssektorn var jag helt ny inför. Jag läste på och blev snart övertygad om att om universitet och minnesinstitutioner uppfunnits idag hade det sett ut som wikirörelsen. Ju mer jag såg desto mer fascinerad blev jag både filosofiskt, kulturellt och praktiskt – en upplevelse som fortsätter varje dag på jobbet!

Känslan av att wikirörelsen är den främsta moderna kunskapsplattformen i kombination med att få arbeta med att rädda åtminstone minnet av kulturarv utsatt för förstörelse ger en känsla av hedersuppdrag jag inte varit bortskämd med i marknadsföringsvärlden där jag oftast befunnit mig. Från mitt perspektiv som mycket intresserad av framsteg inom maskininlärning för analys av naturligt språk är det även extra kul att veta att Wikipedias fria innehåll i sin tur är en länkad eller inbäddad standardkomponent  i spridandet av kunskapen om nya metoder inom artificiell intelligens.

För mig är varje dag på kontoret som att stiga in i en överväldigande och till stora delar förvirrande värld – långt från prydliga rader av böcker och stillsam överblickbarhet. Hur hittar man? Hur vet en vem som göra vad? Dessutom är wikimedias tekniska plattformar, som en av Internetålderns äldsta stora framgångsrika projekt, en märkvärdig blandning av cutting-edge teknologier såsom  grafdatabasen wikidata och åldrad kod och syntax som känns främmande för mig som lärt mig programmera i de senaste årens tekniska miljö. 

Om den tekniska miljön i detta gigantiska mänskliga projekt delvis är ålderdomlig så är kulturen det rakt motsatta. Ingenstans har jag sett ett så framgångsrikt och välfungerande exempel på att nätverkssamhällets kultur och värderingar av öppenhet, delande och självorganiserade grupper inte bara är en vacker idé i framtidsspanarnas böcker och föredrag, utan finns på riktigt.

Praktiskt då? I mitt arbete som utvecklare har jag hittills främst ägnat mig åt att hjälpa så kallade GLAM-institutioner (Galleries, Libraries, Archives and Museums) med massuppladdningar av bilder på arkeologiskt intressanta byggnader i krigsdrabbade områden i världen. Projektet Kopplat Öppet Kulturarv som bekostar min tjänst, syftar till att på många olika sätt bidra till att digitalt kulturarv från hela världen tillgängliggörs under fria licenser i stor skala globalt. Hittils rör det kulturarv från Syrien, Palestina, Georgien, Mali samt Bosnien och Hercegovina, områden där kulturarv riskerar att förstöras antingen på grund av krig, fattigdom eller klimatförändringar.

Projektet innefattar också att flytta metadata om ungefär 1,5 miljoner bilder på monument som klassats som kulturarv från över 50 länder till den moderna länkade databasplattformen Wikidata. Den unika omfattningen på den bildsamlingen är en anledning till att UNESCO, FN:s organ med uppdrag att verka för fred och säkerhet genom främjande av internationellt samarbete inom utbildning, vetenskap och kultur, är en samarbetspartner i projektet.

Det praktiska arbetet är, liksom det mesta man gör inom data science,  namnet till trots oftast helt o-GLAM-oröst (höhö). Precis som en vaktmästare på ett fysiskt bibliotek eller museum använder en uppsättning verktyg för att vårda och flytta dyrgripar mellan utställningsrum, är det datavaktmästarens arbete att med så liten inverkan som möjligt på material som tagits fram av kunniga författare, fotografer och andra innehållsskapare, se till att  tillgängliggöra det helst i bättre skick än det kom. Inte sällan sker arbetet även på natten, precis som på institutionerna.

Mitt specialintresse för textanalys kommer också väl till pass för att putsa och städa i de metadata-filer som kommer från fackexperter eller arkivpersonal från olika länder som behöver standardiseras och tvättas rena från mänskliga och maskinella fel och brister. Det finns exempelvis en oändlig variationsmöjlighet i hur två olika personer beskriver ett fotografis innehåll även om de är överens om att få med platsen, byggnaden och datumet då bilden togs. Att hjälpa till i arbetet med att beskriva och kategorisera så att bilder blir lättare att hitta och använda för forskare, fackexperter och allmänheten är själva hjärtat i datavaktmästens roll. En rolig del i jobbet är att utvinna nyckelord ur ostrukturerad text med datoriserad textanalys.

För att lyckas som datavaktmästare behöver man förstås ha god kännedom om olika programmeringstekniker för att läsa in, bearbeta och omforma datafiler. Men minst lika viktigt är att förstå hur de tusentals involverade volontärerna i wikimedia-rörelsen arbetar när de skapar bland annat världens största uppslagsverk, Wikipedia, med hjälp av datan.

En ren bonus är att reseracharbetet ibland leder till fascinerande kulturhistoriska insikter, som att Ummayadmoskén i Damaskus har en minaret döpt efter Jesus genom vilken han förväntas nedstiga innan den yttersta dagen för att bekämpa antikrist i det slutgiltiga slaget, enligt muslisk tro. Bara en sån sak! 


Sverige ”följare” i arbetet med öppna data

tis, 2016-11-01 13:10

För drygt två veckor sedan skrevs ett blogginlägg från kommissionen, ”European countries are reaping the benefits of Open Data”, om medlemsstaternas arbete med öppna data.

Inlägget är optimistiskt! Allt fler länder trappar upp sitt arbete med öppna data, och allt fler länders portaler mognar. Givet förtjänsterna av öppna data – kommissionen har sammanställt trevlig infografik – är det förståeligt att länder trappar upp sitt arbete.

Det finns en till viktig insikt i kommissionens data. Sverige är inte bäst. Faktum är att vi inte ens är bra. I deras sammanställda graf är vi i den sämsta kvartilen. Vi är fjärde sämst när det kommer till mognadsgrad. Marginellt bättre när det kommer till hur mycket data som finns. När det kommer till licenser är vi näst sämst. Mognadsgraden för 2015 nådde vi 2016. 2016 har en lång rad andra länder dragit iväg.

I Open Data Index Rank är vi på plats 27. I dataportalen går det inte att bidra med data, ge feedback på data eller ladda ner dataset. Få studier har gjorts på såväl socialt som ekonomiskt värde, och ingen konsekvensanalys. Kommissionens slutsats är att Sverige är en follower, en följare.

I Sverige lever vi ofta i tron att vi är bäst på digitalisering och modern teknik. Nu har vi svart på vitt att vi faktiskt, när det kommer till öppna data i alla fall, befinner oss bland de sämre.

 

 

 

 

 

 

 


Handel till sjöss!

fre, 2016-10-28 15:18

Den 27 oktober anordnade Sjöhistoriska museet i samarbete med Wikimedia Sverige en skrivstuga om ”Handel till sjöss” hos Sjöhistoriska på Djurgården i Stockholm.

Det var enligt min mening en exemplariskt välplanerad skrivstuga med flera intressanta föredrag, bemannat fackbibliotek (som sägs vara det vackraste i landet), återkommande visningar av nya utställningen ”Resenärerna” om Ostindiska kompaniet (kan varmt rekommenderas!) samt inte minst – bullar och mackor!

Eva Hult om sjöfararen Mattias Holmers. Foto: Axel Pettersson, CC-BY 4.0.

Ämnesmässigt bidrog de 19 deltagarna till att utöka artiklarna om ostindiefararen tillika skeppsvarvet Terra Nova, en grips (något jag inte visste vad det var, men som tur är finns numera en bild från Sjöhistoriskas samlingar inlagt i wikipediaartikeln) och ”Bottniska handelstvånget”, bland annat.

En grips.  CC-BY-SA 4.0.

Personligen bidrog jag till ett referensavsnitt om ”Afrikanska kompaniet”, baserat på den enda skrivna källan som verkar finnas i ämnet. Wikipedia är fantastiskt, vilket ytterligare visades när jag lade till ett sigill från 1932 i artikeln om Kommerskollegium, och vips hade artikeln utökats med en hel infobox om den ännu existerande myndigheten. Tack användare Portunes för den redigeringen!

Idémässigt diskuterades vidare möjligheter för wikipedianer runt om i landet att mötas och nya spännande projekt att arbeta med på Wikipedia. Inte minst möjligheten att Institutet för språk och folkminnen i Uppsala kan bidra med dialektprov ur deras samlingar. Vilken fantastisk resurs om ett samarbete kan bli verklighet! Tack till användare StenS för intressanta samtal!

Frenetiskt skrivande och grubblande. Foto: Axel Pettersson, CC-BY 4.0

Tack till Sjöhistoriska och inbjudna forskare, wikipedianer och annan allmänhet för detta evenemang. Wikimedia-gemenskapen i Uppsala önskar att bjuda tillbaka och välkomnar härmed samtliga läsare till en skrivstuga hos Uppsala stadsarkiv tisdagen den 22 november, kl. 18-20. Skrivstugan kommer handla om uppländsk lokalhistoria på Wikipedia, och arrangeras i samarbete mellan Wikimedia Uppsala, Stadsarkivet och Folkrörelsearkivet i Uppsala län.

Undertecknare,
Användare:Gulundin,
Wikimedia-gemenskapen i Uppsala


Vårt remissvar till EU-kommissionens upphovsrättsförslag

tis, 2016-10-25 17:09

Ibland är det krångligt att hänga med i hur lagstiftningsprocesser går till i EU, oavsett om man är vanlig lekman eller jobbar med det. 14 september publicerade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om upphovsrätt. Direktivet har många problem, och eftersom vi är direkt berörda av flera delar av direktivet har vi ägnat mycket tid sista veckorna åt att ge så mycket input vi kan.

Det första som händer när ett förslag presenteras är att det skickas till rådet (som består av medlemsstaterna) och Europaparlamentet, där folkvalda politiker sitter. Det är rådet och parlamentet som till slut beslutar om förslaget. Medlemsstaterna representeras av regeringen, och därför måste regeringen ta fram en ståndpunkt om förslaget. Där befinner sig upphovsrättsfrågan just nu. I fredags var sista dag att skicka in remiss till regeringen. Vilket vi såklart har gjort (se vårt förslag här).

Belgien tillåter panoramafrihet. CC-BY-SA 3.0. Fotograf Tisloafp.

Regeringen konstaterar att direktivet måste balansera mellan rättighetsinnehavares och användares rättigheter. Vi menar att förslaget inte gör det, och att man slår mot användare med förslag som kanske inte ens uppfyller sina syften. Därför föreslår vi 5 konkreta ändringsförslag.

1. Inför obligatoriskt undantag om panoramafrihet. Idag har många länder undantag för panoramafrihet, men långt ifrån alla. Detta trots att kommissionen har konstaterat att det är önskvärt, och att det gynnar alla parter. Ett obligatoriskt undantag om panoramafrihet skadar ingen men gynnar alla.

Inför Public Domain-garanti

2. Inför public domain-garanti. Ett verk som ligger i public domain har inte längre någon upphovsrätt. Trots det försöker nitiska advokater och andra med jämna mellanrum hävda att upphovsrätt visst gäller på reproduktioner av public domain-verk. Vi menar att det bör införas en garanti för att avbildningar av verk, i sin helhet eller i delar, behåller sin public domain oavsett ny form.

3. Gör det möjligt för fler, bland annat Wikimedia, att bedriva text- och datautvinning. Text- och datautvinning innebär att använda databaser för att aggregera data, något som kan användas till många olika projekt (ett välkänt exempel är ju Sverker Johansson och Lsjbot på svenska Wikipedia). Kommissionens förslag innehåller undantag för universitet och liknande institutioner, men blockerar därmed bland annat Wikimedia från att använda lagligt tillgänglig information för aggregering.

4. Ersätt masscreeningsverktyg med notice and action-verktyg. Kommissionen är orolig över att plattformar för användargenererad information bryter mot upphovsrätten. Därför vill man flytta över ansvaret från användare till plattformarna, och kräva att man inför masscreeningsverktyg med ”effektiv teknik för innehållsigenkänning”. Givet att Wikipedia får hundratals redigeringar i minuten blir det väldigt svårt att få till en sådan funktion, och den ”proportionalitet” som kommissionen menar måste finnas kommer inte existera. Inget system för masscreening kommer att vara proportionerligt mot hur lite upphovsrättsbrott som sker på Wikipedia. Vi menar att det vore bättre med något som liknar ett notice and action-krav, det vill säga att plattformen måste se till att information som man  blivit medveten om bryter mot upphovsrätten från sin plattform. Hade kommissionens förslag funnits från början hade Wikipedia förmodligen aldrig kunnat uppstå.

5. Överväg noggrant förslaget om närliggande rättigheter för pressutgivareDet förslag som kanske är mest skadligt för Wikipedia är det om närliggande rättigheter på 20 år för pressutgivare. Vi skulle behöva betala licenser för att sammanställa bibliografier och referenslistor till innehåll som finns tillgängligt online. Därmed skulle våra verifierbarhetskrav bli omöjliga. Kommissionen måste göra en bättre konsekvensanalys av vad det här förslaget skulle innebära. Annars kan det bli förödande.

Vi håller tummarna för att regeringen och EU-nämnden lyssnar på våra inspel. Kommissionens förslag skulle slå mycket hårt mot alla vi som kämpar för att sprida och tillgängliggöra fri information. Vi har gjort vad vi har kunnat från svenskt håll. Nu återstår hårt arbete i Bryssel.


Eric Luth
Wikimedia Sverige
eric.luth@wikimedia.se
+46 765 55 50 95


Uppsala kommun: stort engagemang för öppna data

tors, 2016-10-20 16:35

3 oktober träffade jag (Eric Luth) och Axel Pettersson från Wikimedia Sverige Olle Bergdahl, E-strateg i Uppsala kommun.

Olle Bergdahl, E-strateg i Uppsala kommun, på kommunledningskontoret i Uppsala. Fotograf: Axel Pettersson, CC-BY-4.0.

Under ett långt och inspirerande möte diskuterade vi öppna data, och vilka möjligheter och utmaningar som Uppsala kommun stod inför i sitt arbete.

Vi bestämde oss för att ställa några frågor till Olle!

– Hur är engagemanget i kommunen för öppna data?

– Jag upplever att engagemanget för öppna data i kommunen är stort. När chefer och medarbetare får upp ögonen för de möjligheter och det värde öppna data kan skapa ökar engagemanget.

– Hur upplever du att arbetet går? 

Arbetet går långsamt. Vi behöver arbeta mer med medvetandegörande insatser. Att utbilda informationsägare i kommunen om öppna data. Jag tror på kraften med storytelling. Att lyfta fram goda exempel både från vår egen organisation och vår omvärld.

– Vad vill / kommer ni att göra framöver?

– Vi kommer att revidera vår riktlinjer kring öppna data. Licensformen är för närvarande CC-BY och vi ska ändra den till CC-0. Vi kommer även att jobba mer med länkad öppna data. Vi vill att kommunens öppna data ska kunna skördas och tillgängliggöras via den nationella öppna dataportalen och därigenom även öppna dataportalen I EU. Vi arbetar med en rad forskning och utvecklingsprojekt kring sakernas internet. Kommunen kommer att tillgängliggöra livedata från exempelvis sensorer som mäter luftkvalitet i staden.

– Vad vill du skicka med till andra kommuner i deras arbete med frågan?

– Att visa beslutsfattare goda exempel från andra organisationer som har lyckats. Det finns ett antal nyttokalkyler att ta del av, bland annat från Trasport for London som påvisar nyttan med öppna data. Ett annat tips är att börja smått. Börja med att tillgängliggöra nämndhandlingar, Exceldokument och data i sin allra enklaste form. Det är bättre att börja och komma igång. KOLADA-data i form av nyckeltal som kommunen hanterar är ofta en bra början. De är enkla att integrera på kommunens webb.


Doktorander förbättrar Wikipedia

tis, 2016-10-18 12:33

Wikipedia vid Lunds universitet 2016 av Sara Mörtsell (WMSE) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons
Wikipedias utbildningsprogram i Sverige utökas med flera doktorandkurser under 2016.

Under 2016 har för första gången Wikipedia använts som ett kursverktyg inom doktorandutbildningar i Sverige. Det var först Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som tog steget från att vara de ledande när det gäller forskares aktiva bidrag till Wikipedia till att ta in doktorandernas kurser som ett tillfälle att presentera Wikipedia och vilka möjligheter uppslagsverket innebär för spridningen av uppdaterad forskning och som ett pedagogiskt verktyg för att träna kommunikation med allmänheten. Doktorandkursernas Wikipediainslag fungerar därmed både förberedande för uppgifter som forskare och som ett innovativt arbetssätt för att examinera kunskaper med hjälp av digitala verktyg. Kunskapen om hur Wikipedia fungerar är också något som doktoranderna kan ha fördel av i sin undervisningen, där de möter studenter som i sin tur kan bli bättre rustade att kritiskt granska och använda Wikipedia.

Under vårterminen hade sammanlagt 50 doktorander använt Wikipedia som ett publicering- och kursverktyg. Kurserna har handlat om populärvetenskapligt skrivande och att använda olika digitala medier för att nå ut med sin forskning.

Fler universitet har sedan dess anslutit sig − Stockholms universitet, Lunds universitet och snart även Uppsala universitet. Vid Lunds universitet bidrog doktorander från forskningsskolan Compute i augusti med att förbättra så många som 10 olika språkversioner av Wikipedia.

Röster från doktorander om Wikipedia

”I particularly liked the Wikipedia exercise, as it provided knowledge about how contributions are made in Wikipedia.”

”I honestly did not know that researches used Wikipedia nor that SLU wanted us to use Wikipedia (but I assume that they approve since they have a template ). So it was a good eye opener. I also liked that I now have another way to keep also people outside of the academia community posed about my research and the important thing that I (hope to) come up with.”

”To me working with Wikipedia was a new experience. I liked to work with it ‘hands on’.”


Sara Mörtsell
Projektledare Utbildning,
Wikimedia Sverige
sara.mortsell@wikimedia.se


Upphovsrätt i Europahuset

fre, 2016-10-14 14:55

14 september föreslog EU-kommissionen ett nytt upphovsrättspaket. För närvarande är förslagen på remiss bland medlemsländerna, och som en del av det anordnade Europahuset ett panelsamtal med upphovsrättslobbyn, Europaparlamentariker och EU-kommissionens svenska representanter.

EU-kommissionen och företrädare från upphovsrättslobbyn och Sveriges konsumenter, bl.a. dramatikerförbundet.

Att vi är kritiska mot en rad av förslagen är inget nytt. Krav på licenser för länkar skulle kräva oss att göra om våra verifierbarhetskrav i grunden. Att övervaka varenda redigering med masscreeningstekniker skulle vara komplicerat givet att Wikimediaprojekten får hundratals redigeringar i minuten, och tas den safeguard för plattformar bort som gör det möjligt för Wikimedia att stå som servervärd åt Wikipedia och Wikimedia Commons blir det juridiskt tveksamt hur Wikimedia ens skulle kunna fortsätta fungera (vilket har skrivits om på bloggen tidigare).

Det blev symptomatiskt för kommissionens och intresselobbyns inställning i diskussionen. ”Stora plattformar” likställdes med ”stora multinationella och mycket rika företag”, typ Facebook och Google. De skulle ju ändå ha råd att införa den här typen av system…

Problemet är att Wikimedia, till exempel, som plattform varken kapitaliserar på upphovsrättsskyddat material eller har de stora ekonomiska muskler som kan hålla oss över ytan i det hav av nya regler som kommissionen vill införa.

Vad är då egentligen kommissionens förslag? 

Syftet med förslaget är att göra övergången till den digitala världen och den digitala inre marknaden uppdaterad, eftersom upphovsrätten inte är anpassad till en digital värld. Det är i sig ingen dålig ambition, och nya upphovsrättsregler har vi länge velat se. Problemet är inte ambitionen i sig, utan resultatet.

Tre saker vill kommissionen åstadkomma:

  1. Underlättat utbud och tillgång till nättjänster över gränserna.
  2. Förbättrade upphovsrättsliga regler för forskning, utbildning och integration av människor med funktionsnedsättningar.
  3. Mer rättvis och hållbar marknad för upphovsmän och presspublicister.

För att göra det första vill man skapa en rättslig mekanism för programföretag som visar innehåll på internet samt underlätta rättighetsinhämtandet genom kollektiva förvaltningsorganisationer i respektive medlemsland.

Vår största kritik rör den andra och tredje punkten.

  • Man vill göra det möjligt för universitet att använda databaser för text- och datautvinning. Wikimedia och Wikipedia räknas inte in i undantaget.
  • Man vill etablera krav på länklicenser för att stärka presspublicisters ”närliggande rättigheter”. Detta skulle, som sagt, tvinga oss att i grunden omdefiniera våra verifierbarhetskrav.
  • Man vill tvinga plattformsägare att ta fram masscreeningsverktyg för att övervaka alla ändringar som görs, för att se till att de följer upphovsrätten och ger rätta licenser. Detta skulle vara i det närmaste ogörligt för Wikimedia. Vi har svårt att se hur vi skulle kunna införa system som övervakar hundratals redigeringar per minut och databaser med 33 miljoner filer. Samtidigt har vi väldigt få fall som bryter mot upphovsrätten.

Hoppet står till politikerna

Det blev lite ljusare när Max Andersson och Jytte Guteland tog vid. Max såg framförallt problemet med närstående rättigheter för presspublicister (länklicenskrav), och Jytte var lite mer vag i vad hon ville uttrycka, men såg problem med en del av skrivningarna.

Det är inte orimligt att upphovsmän får betalt för sina alster  (även om folk väldigt gärna i högre grad får använda creative commons-licenser!). Det är inte orimligt att ha system för att se till att upphovsrätten följs, eller att fundera över hur tidningars roll i samhället kan stärkas när digitala medier tar över allt mer.

Det är däremot orimligt att driva igenom förändringar av upphovsrättslagstiftningen som kväver allmännyttan, ideella organisationer och plattformar där tusentals volontärer arbetar för att göra information tillgänglig – fri information tillgänglig.

Eric Luth
Projektadministratör,
Wikimedia Sverige
eric.luth@wikimedia.se


Nationalmuseum släpper 3000 högupplösta bilder på Commons!

ons, 2016-10-12 13:00
Konstkatt i tillgängliggjord konstskatt.

Eloge till Nationalmuseum!

Länge har kulturarv setts som något som ska hållas bakom lyckta dörrar, eller åtminstone inom fyrkantiga väggar. Att upptäcka kulturarv har varit att betala museiinträde och titta i montrar. Nu har Nationalmuseum hjälpt oss i arbetet för en revolutionerad syn på kulturarv, och i vidare mening fri kunskap.

Igår blev det officiellt att Nationalmuseum i samarbete med oss laddar upp 3000 högupplösta bilder på Wikimedia Commons. Genom några enkla knapptryck på en dator har hela världen tillgång till underbara konstverk – med konstnärer som Carl Larsson, Bruno Liljefors, Anders Zorn, Édouard Manet. Listan på vackra tavlor och kända konstnärer kan göras lång. Det är kanske egentligen dock inte det väsentliga. Det väsentliga är att de är tillgängliga. Du kan göra vad du vill med dem! De har sedan länge förlorat sin upphovsrätt, och nu är det bara din kreativitet – inga museiväggar eller monterglas! – som begränsar vad du vill göra med dem! Stockholm är ingen geografisk begränsning. Du kan sitta i Ulan Bator, New York City eller för all del på Månen (om du hittar internetuppkoppling, det vill säga) och uppleva konst!

Alltfler museer inser att deras samlingar inte gör någon nytta på ett dammsamlarlager eller når sin fulla potential på en vägg. Museer är fantastiska, men möjligheterna med ett tillgängligt kulturarv närmast oändliga! LSH+-museerna (Livrustkammaren, Skoklosterslott och Hallwylska) har vi i Wikimedia Sverige tidigare samarbetat med, vilket har resulterat i många fantastiska bilder (du hittar många av de bildkällor vi samarbetat med här). LSH+ hade 600 000 besökare förra året. Deras bilder visades 21 miljoner gånger.

I Danmark har Statens Museum for Kunst (SMK) varit pionjärer i att släppa bilder i public domain,  vilket bland annat har resulterat i att man i Köpenhamn har använt konst för att täcka de fula betongväggar som täcker ombyggnaden av tunnelbanan. På förhand är det svårt att veta alla möjligheter som finns när kunskap görs fri och kulturarv tillgängligt.

Härom dagen gick jag förbi Sergels torg, och ombyggnationen på Klarabergsgatan. De gråa betongväggarna skriar av tråkighet. Stockholms Stads politiker hävdar att det skulle behövas såväl bygglov som reklamavgift för att ersätta den gråblåa betongen. Kanske är det värt att se om det går att ändra regler och policyer? Såväl turister som folk som bor i stan skulle få en mycket trevligare upplevelse, och dessutom är det väl ett gyllene tillfälle att visa upp vacker konst? Tänk vilken bildningsmöjlighet!

Bra jobbat, Nationalmuseuem. Tillsammans tar vi många små steg mot ett samhälle där kunskap är fri på riktigt!

Bild på konstväggen i Köpenhamn. Tänk om det hade sett ut så i Sverige! Nationalmuseums bilder gör det möjligt. Alla tre bilder CC BY 3.0, Frida Gregersen.

Läs mer:

 

Eric Luth
Projektadministratör,
Wikimedia Sverige

@lutheratur
eric.luth@wikimedia.se


Wikimedia Sverige tilldelas Sociala medier-priset 2016!

tis, 2016-10-11 09:41
Foto: Jason Krüger. Licens: CC BY-SA 4.0

ÄNTLIGEN! Vet ni hur svårt det är att hålla tyst i två månader om att Wikimedia Sverige tilldelats årets Sociala Medier-pris om 100 00 kronor? Eftersom vi på kansliet normalt sett arbetar med att sprida så mycket information som möjligt till så många människor som möjligt, så är svaret på frågan: Mycket svårt!

Wikimedia Sverige är alltså 2016 års mottagare av Sparbanksstiftelsen Sjuhärads sociala medier-pris. Den nyheten släpptes idag, och i och med det sällar vi oss till internetpionjärer som Brit Stakston, Joakim Jardenberg och Lina Thomsgård. Det är mycket hedrande. Motiveringen är att vi ”på ett innovativt sätt samlar in och presenterar användargenererad kunskap i det digitala landskapet”.

Wikipedia är inte perfekt, men det är fantastiskt. Det är en av världens mest besökta hemsidor, ett uppslagsverk som helt har omdefinierat synen på vad kunskap är och på vem som ska ha tillgång till den. Alla vet vad Wikipedia är, men ofta försvinner vi – Wikimedia Sverige – som organisation bakom uppslagsverket.

Men, den här gången är det inte Wikipedia som har fått priset. Det är vi – du, jag och alla andra som genom Wikimedia Sveriges alla olika projekt bidragit till att sprida information via Wikipedia och alla de andra Wikimedia-plattformarna, som till exempel Wikimedia Commons och Wikidata.

Wikimedia Sverige är en ideell organisation med stora visioner och engagerade medlemmar. Vi är en organisation som brinner för öppenhet, transparens och för att sprida kunskap. En organisation som har turen att få samarbeta med intressanta samarbetspartners som nyfiket väljer att utforska den digitala världen med just oss. Allt detta gör det extra roligt att få ta emot priset. Det är ett tecken på att vi arbetar åt rätt håll. Ett tecken på att vi gör skillnad.

100 000 kronor är mycket pengar. Vi har ännu inte bestämt vad vi ska göra för dem än, men vi vet att vi vill göra något bra för våra volontärer. Har du en innovativ, rolig eller smart idé på vad vi ska göra med pengarna? Peta in den i kommentarsfältet. Vi tar tacksamt emot alla förslag – speciellt de som sätter våra volontärer i centrum!

Priset kommer att delas ut i Borås den 19 oktober  i samband med Days of Knowledge på Högskolan i Borås. Jag kommer att föreläsa om våra mål och vår verksamhet och kanske har jag turen att få träffa några av er där.

Sist, men inte minst vill jag tacka alla som på olika sätt hjälpt oss under åren som gått. Ni har alla en del i det här priset.

Anna Troberg
Verksamhetschef
Wikimedia Sverige

@annatroberg
anna.troberg@wikimedia.se

Bli medlem – Donera.


Wikipediautbildning för bibliotekspersonal

mån, 2016-10-10 17:58
Av Anna Troberg (WMSE) [CC0], via Wikimedia Commons

Vad vill bibliotekspersonal veta när det gäller Wikipedia? I höst arrangerar Wikimedia Sverige Wikipediautbildning för bibliotekspersonal tillsammans med Kungliga biblioteket. Det första tillfället gick av stapeln den 28 september på Stadsbiblioteket i Stockholm och två ytterligare tillfällen är planerade och går att anmäla sig till redan nu.

Första tillfället samlade bibliotekspersonal från vitt skilda verksamheter och orter och en del av diskussionernas utfall var en antal områden där deltagarna ville veta mer om Wikipedia.  Här dessa frågeställning i tematisk indelning kompletterade med användbara länkar som kan ge rekommendationer och mer fördjupad information kring varje område.

Tillförlitlighet och källkritik
  • ”Jag arbetar på skolbibliotek. När jag träffar elever så anger de ofta att de använder Wikipedia. Jag skulle vilja ha svar på hur tillförlitlig Wikipedia är som källa.”
  • ”Jag vill använda Wikipedia för att arbeta med källkritik ihop med elever.”
  • ”Hur tillförlitliga är de angivna källorna till en wikipediaartikel? Och hur kontrolleras det?”
  • ”Är Wikipediaartikeln i sig en “bra” källa?”
  • ”Hur väl måste fakta beläggas för att de ska ingå för Wikipedia?”
  • ”Jag vill ha verktyg, metoder och vana att bakgrundskolla, faktakolla wikipediaartiklar.”

För bibliotekspersonal som möter gymnasieelever finns materialet som vi skapat ihop med Mamlmö högskola på uppdrag av Skolverket som en del i läslyftet och publicerades i juni 2016;  Informationskritik och kunskapsdelning.

Ta en titt på Wikipedia:Källhänvisningar för att se vad Wikipedias användare säger om källor och hur de bör användas på Wikipedia och engelska Wikipedia har en detaljerad sida över olika aspekter av att använda Wikipedia för informationssökning, som kan sammanfattas med att det är en ”bra startpunkt men ska inte vara en slutpunkt”.

Förutom att faktakolla källorna, ta även för vana att använda informationen som finns tillgänglig i historiken och på diskussionssidan, här är en kort film om hur det ser ut.

Bibliotek och Wikipedia
  • ”Jag vill ha exempel på hur folkbibliotek arbetar aktivt med Wikipedia.”
  • ”Hur många bibliotek har aktiviteter med Wikpedia?”
  • ”Jag vill kunna föra vidare till de som jobbar med specialsamlingar, kataloger o dyl. varför det är så viktigt att vi hjälps åt med att fylla Wikipedia med info/kunskap.”

Deltagarna i den här första Wikipediautbildningen för bibliotekspersonal har möjligheten att vara bland de som kan sprida och stötta biblioteken att bättre utnyttja möjligheten med Wikipedia, och vi vill så klart veta om de Wikipediarelaterade aktiviteter som sker ute på biblioteken i Sverige. Våra tidigare samarbeten har till största delen varit ihop med skolbiblioteken där klasser har redigerat Wikipedia som en del av att dela med sig av kunskap och lära sig praktisera källkritik och skrivande för verkliga mottagare. Ett initiativ från en bibliotekarie har handlat om att elever skriver på somaliska Wikipedia.

En mer detaljerad och fördjupad diskussion förs just nu av International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) ihop med representanter från Wikimedia-rörelsen och den finns att ta del av i ett utkast som just nu gemensamt håller på att tas fram, där står folkbiblioteken i fokus och kanske inte specialsamlingar, men argumenten som tas upp kanske överlappar.

Statistik
  • ”Hur många i Sverige använder Wikipedia jämfört med andra uppslagsverk?”
  • ”Vilken medelålder är det på de som skriver på Wikipedia?”

SCB visade i en undersökning från 2013 att 89% av svenskarna i ålder 16-24 har använt sig av Wikipedia, vi vet inte hur stor användningen är av andra uppslagsverk. I slutet av 2014 genomförde vi  en större enkätundersökning av svenskspråkiga Wikipedias gemenskap, och till viss del dess läsare, här är en översikt av resultaten.

Vi ser fram emot nästa utbildningstillfälle nu i oktober och hör av dig med vilka fler Wikipediaaktiviter som sker och planeras på biblioteken i Sverige.


San Diego

mån, 2016-10-10 10:21

Detta blogginlägg är inte som vanliga blogginlägg här, utan detta inlägg är skrivet från ett hotell i San Diego.

Jag ansökte i måndags för ett bidrag av Wikimedia Sverige för ett bidrag att åka på en årlig konferens här i San Diego denna helg – WikiConference North America 2016. Jag fick senare samma dag ett ok från WMSE, och på under enbart ett par timmar lyckades jag få tag på flygbiljetter, hotellrum och ESTA-visum.

Idag (fredag, lokal tid) har det varit en ”för-konferens-dag”, med guidningar på museums i Balboa Park, men även föreläsningar om Wikipedia, Wikidata och Commons. Huvudfokuset under dagen har varit GLAM (Galleries, Libraries, Archives, Museums).

I morgon börjar konferensen på riktigt och jag kommer att delta på flera föreläsningar, speciellt om det nya initiativet på svenskspråkiga Wikipedia, The Teahouse (Tehuset ) _ Ett ställe där nya användare kan få hjälp och lära sig Wikipedia på ett mer kommunikativt sätt.

Ni kan från-och-med imorgon (San Diego lokal tid) följa mig på dessa föreläsningar och vad jag tycker är viktigt att ta med sig, på min twitter @JonatanGlad. Jag kommer även skriva ett eller två till gästinlägg här på bloggen om denna konferens, men för realtidsuppdateringar är twitter ‘the place to be’.


Kommer EU-kommissionens upphovsrättsregler innebära Wikimedias fall?

fre, 2016-09-30 21:53

Utan något undantag för ideella organisationer skulle kraven i EU-kommissionens nya upphovsrättslag på kontroll och filtrering ruinera flera av våra favorittjänster – som Wikipedia. 

EU-kommissionens upphovsrättsdirektiv – fullt av dåliga idéer, eller fullt av de sämsta idéerna någonsin?

Det är frågan som många av oss som kämpar för bättre upphovsrättsreformer ställer oss just nu, efter att kommissionen nyligen har presenterat sitt upphovsrättspaket.

Vi har redan tidigare ingående diskuterat problemen med kommisionens länkskatt – se här, här och här – men lika problematiska är kommissionens förslag för sidor såsom hemsidor som Wikipedia, som har användargenererat innehåll, och den roll som ‘internetpoliser’ som de kommer att tvingas spela om kommissionen är framgångsrik i att få sin vilja igenom.

Just nu har många av den här sortens hemsidor, under nuvarande regler, undantag, och, vilket är ganska vettigt, tvingas inte övervaka alla sina användares aktiviteter. Olyckligtvis kanske det inte är fallet länge till. I kommissionens nya paradigm kommer hemsidor plötsligt hållas ansvariga för att granska användarnas aktivitet, och filtrera innehåll för att få bort innehåll där upphovsrättsbrott kan hävdas.

Se bara följande utdrag från kommissionens nya förslag (egen översättning till svenska, ö.a.):

För att försäkra att alla licensöverenskommelser fungerar bör aktörer som förser tjänster till informationssamhället och som lagrar och ger allmän tillgång till stora mängder av upphovsrättsskyddat material som laddats upp av deras användare vidta tillräckliga och proportionerliga åtgärder för att försäkra skydd av verk eller annat innehåll, genom att bland annat införa effektiv teknologi. Detta krav bör också tillämpas när aktörer som förser tjänster till informationssamhället är berättigade till ansvarsundantaget som ges i artikel 14 i direktiv 2000/31/EC.

Som den framstående upphovsrättsbloggen IPKat har anmärkt kommer inte det här förslaget bara motsäga artikel 15 i gällande upphovsrättslagstiftning (dvs direktiv 2000/31/EC) – utan dessutom har inga försök gjorts av kommissionen att göra cirkeln till en kvadrat och få de två dokumenten att förenas. Kommissionen verkar inte bry sig.

Vad som är än mer chockerande är att direktivet, såsom det är skrivet, inte innehåller några undantag för ideella organisationer. Låt oss exempelvis titta närmre på de möjliga effekter som förslaget kan få på Wikimedia Foundation. De flesta läsare känner till flaggskeppet Wikipedia, uppslagsverket med öppen källkod som för närvarande är internets sjätte mest besökta webbplats. De har även stora mängder användargenererat innehåll, genom ett projekt som kallas Wikimedia Commons. Om Wikimedia tvingas följa det nya reglementet såsom det är skrivet kan de finna sig själva – och alla dess användare – i ett stort dilemma.

Att införa ”effektiv teknologi” innebär en stor börda för vilken onlineplattform som helst, och icke desto mindre för ideella plattformar som inte har massa miljoner att spendera på att utveckla och ta fram sådana system. Förslaget innebär trots allt att alla hemsidor som tillåter användare att ladda upp innehåll måste ta fram dyra robotprogram för att spionera efter upphovsrättsbrott. Vad värre är att botarna inte kommer kunna förstå parodi, undantag för samhällsintresse eller fair use. Det innebär att innehåll du skapar kan tas ner utan anledning: föreställ dig dina videor, blogginlägg och konst raderat så fort du laddar upp det, på grund av en partisk algoritm.

Språket som kommissionen använder för att fördunkla den skamliga idén – ”effektiv teknologi” – är  dessutom vagt, och säger ingenting om vad som kommer att krävas av plattformarna. Förmodligen har man tagit den här approachen eftersom man vid det här laget har lärt sig att man, om man verkligen säger vad man menar, får det hett om öronen.

Som lagstiftningen är skriven idag skulle den innebära en katastrof för grupper som Wikimedia, som är beroende av en på riktigt fri och öppen webb – inte av den sort som det här upphovsrättsdirektivet skulle innebära – för att kunna nå sitt mål om att samla ”all världens kunskap till all världens människor”. Det verkar som att kommissionen, trots att man hela tiden låtsats vara en god vän till upphovsrättsaktivister, sångare, innovatörer och allmänheten, gravt missförstått vad som behövs för att på riktigt föra upphovsrätten in i den digitala åldern.

Med vänner som dessa, vem behöver fienden?

Visste du att det finns ett nätverk av oroade organisationer och individer som arbetar för att bekämpa länkcensur online? Om dessa ‘effektiva teknologier’ oroar dig, se till att du talar ut på SaveTheLink.org

Det här inlägget är översatt från engelska, av en artikel från openmedia.org som är skriven av Meghan Sali den 29 september 2016 under en CC-BY-NC-SA-licens: ”Will the European Commission’s copyright rules spell destruction for Wikimedia?”