Toppmeny

Blogg

Subscribe to Nyhetsflöde Blogg Blogg
Fri kunskap åt alla
Uppdaterad: 1 timme 31 minuter sedan

Jönköpings läns museum synliggör kvinnor på Wikipedia

fre, 2017-02-24 16:13

Det här inlägget är ett gästinlägg från Conchi Gonzalez, som på Jönköpings läns museum har drivit flera skrivstugor om kvinnor på Wikipedia.

Det började på en konferens i Göteborg. Wikimedia presenterade verktyget Histropedia. Jag bläddra bland bilder på kända personer i historien många hundra år bakåt och fram till 1900-talet. Där fanns inga kvinnor med bland bilderna! Jag tittade igen, nej inte någon kvinna ploppade upp i bildflödet. Var det verkligen så att kvinnor genom tiderna inte åstadkommit något alls? Jag twittrade och frågade. Och fick svar: ”De flesta som skriver in på Wikipedia är män, så då blir det mest män som skrivs in”.

Jag började undersöka hur kvinnor presenterats i historien och hittade Utbildningsdepartementets rapport ”Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia.”

I rapporten framkommer det att ungefär 13% av de namngivna i svenska skolböcker i historia är kvinnor och att det inte ens är så att det tillkommer fler kvinnor ju längre fram i historien – snarare tvärtom. Och det är inte heller så att kvinnor inte gjort betydelsefulla insatser, vi har ju ändå alltid funnits sida vid sida med männen, men av gammal vana har de som skriver in i historieböckerna fokuserat på männen.

Vad händer i en värld där kvinnor inte syns? Vad händer när ungdomar läser att det bara är män som gjort betydelsefulla insatser? Vilka förebilder skapar vi? Vad händer i en värld där makt och krig är överrepresenterat och där de sociala insatserna för ett bättre liv bara blir obetydliga saker som nämns då män är inblandade?

Just då blev jag ansvarig för att producera en utställning som skulle handla om arbetare under förra seklet. Jag lyckades övertyga min chef om vikten av att synliggöra kvinnor i historien och istället kom utställningen ”100 år av glömska” till för att synliggöra kvinnor i historien.

Med hjälp av digital storytelling har kvinnor i länet erbjudits att delta i olika workshopar och skapat sina egna berättelser. Berättelser som vi klippt till filmer och nu visas i utställningen. Många av filmerna är dramatiska men det handlar om vardagliga kvinnoöden, undanskymda kvinnohistorier som inte brukar uppmärksammas men som nu syns. Utställningen visar på att vi fortfarande har en lång bit kvar att gå innan vi kvinnor, inte bara i teorin utan även i praktiken, ses som likvärdiga medborgare.

Utställningen har fått mycket uppmärksamhet i media och en recensent har jämfört utställningen med Svetlana Aleksijevitjs vittnesmålsromaner. Så nu går dessa kvinnor in i historien via media och genom att vi samlar deras historier i våra arkiv.

För att hjälpa till med att synliggöra kvinnor i historien har vi startat Wikipediakurser på Jönköpings läns museum och tanken är att driva kurserna varannan onsdag så länge det finns intresse. Vi har nu sett att andra museer tagit över vår idé och tycker det är fantastiskt.

Vi är så tacksamma för all hjälp vi fått av er som jobbar på Wikimedia och vill verkligen stötta Wikipedia så att det blir ett mer nyanserat uppslagsverk eftersom så många använder det. Jag har även bett ledningen ta upp hur vi kan stötta ekonomiskt.

Jag vill tro, och hoppas, att vi kan göra skillnad.

Conchi Gonzalez
Producent, verksamhetsutvecklare och fotograf på Jönköpings läns museum

Artiklar som tar upp att kvinnor inte syns i historien


Vi fotograferade på Göteborgs filmfestival

tors, 2017-02-09 11:33

Det här är ett gästinlägg från Lotta Olsson som tillsammans med Sofie Jansson fick ackreditering till Göteborg Film Festival för att fotografera skådespelare, regissörer, producenter och andra kändisar för Wikimedia Commons räkning.

Foto på Gudrun Schyman taget under GIFF 2017.  Lotta Olsson, CC-BY-SA 4.0.

Jag som skriver heter Lotta och läser i vanliga fall till journalist. Under Göteborg Film Festival  har jag vid olika tillfällen fotat för Wikimedia Commons. Jag har bland annat fotat på seminarium som festivalen anordnat och efter filmvisningar, när till exempel regissören närvarat för en frågestund. För mig har arbetet inneburit en möjlighet att bidra till ökad representativitet på internet. Att tillgängliggöra foton från ett visst evenemang eller vissa personer bidrar till ökad synlighet och exponering.

Innan festivalen började enades vi om att försöka fota kvinnor, speciellt de som inte har en Wikipedia-artikel eller har en fotolös Wikipedia-artikel. På så vis kan andelen artiklar med kvinnor öka. Det gör dels att allmänheten i större utsträckning ser kvinnor (i det här fallet inom kulturen). Att fotona dessutom får användas av andra gör att det blir enklare för media och andra aktörer att välja ett foto på en kvinna. Eftersom att runt 80 procent av alla svenska Wikipedia-artiklar om personer handlar om män, kändes vårt fokus på kvinnor rimligt. Därför valde jag medvetet att i första hand gå på tillställningar där det fanns kvinnor med relevans för allmänheten. Jag har bland annat fotat Amanda Kernell som vann filmfestivalens största pris och politikern Gudrun Schyman, vars Wikipedia-bild är ett par år gammal. Alla bilder som togs under festivalen finns på Wikimedia Commons.

Ett konkret resultat av fotandet under festivalen var att en ny Wikipedia-artikel skapades om Malla Grapengiesser, som jag tog kort på. Hur artikelskapandet gick till kan man se i de här klippen från TV4:


Ordna en skrivstuga för Art+Feminsim på Wikipedia

ons, 2017-02-08 10:51

Skrivstuga ArtAndFeminism Stockholm 09 av Jens Mohr (www.lsh.se) CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons, logo by Ilotaha13 CC BY-SA 4.0, via Wikimedia CommonsMånga ämnesområden kan förbättras på Wikipedia! Det var också temat när Wikipedianen Sandra Abi-Khalil och Wikimedia Sveriges verksamhetschef Anna Troberg igår gästade morgonsoffan hos TV4. Med en månad kvar till internationella kvinnodagen är det dags att börja planera för Art+feminism, som fokuserar specifikt på ämnen som knyter an till konst och feminism på Wikipedia. För fjärde året i rad hålls evenemangen över hela världen för att bidra till Wikipedia, och de arrangeras särskilt kring internationella kvinnodagen den 8 mars.

Förra året pågick 175 skrivstugor som en del av Art+feminism i 28 länder med över 2500 deltagare. I Sverige var vi ett 50-tal deltagare på den skrivstuga som arrangerades på Hallwylska museet i Stockholm.

En skrivstuga kan se ut på många olika sätt, och vara både stor och liten. Det de har gemensamt är engagemanget för att göra Wikipedia till ett bättre uppslagsverk, genom att dela med sig av kunskap i ett socialt sammanhang. Den kan arrangeras av exempelvis kompisgäng, nätverk, organisationer, bibliotek, museum. När Wikipedianer och allmänheten samlar sig över hela världen i en gemensam sak som Art+feminsm så får små insatser och bidrag stor effekt.

Så arrangerar du en skrivstuga för Art+feminsim

På svenska Wikipedia finns redan en samlingssida för Art+feminism på svenska.  Där finns instruktioner och tips för hur en skrivstuga bäst förbereds och vad man behöver tänka på. Det går bra att kontakta oss på Wikimedia Sverige om du är osäker på hur du själv listar din planerade skrivstuga på sidan, vi hjälper gärna till med det.

På sidan finns också bra resurser för den som är nybörjare på att redigera Wikipedia och de kan användas både som förberedelse inför skrivstugan och också som material under själva träffen för att lära sig om de första stegen i att förbättra Wikipedia.

Vad ska man skriva om?

Det kan vara lite snårigt att hitta luckorna i Wikipedias stora artikelinnehåll och en stor del av att förbättra Wikipedia kommer från att noggrant och omsorgsfullt läsa och granska artiklar för att just identifiera var bidrag behövs. Det är en väsentlig del av att utveckla Wikipedia och många har redan gjort detta för att förenkla för fler att komma igång. Därför finns länkar till olika relevanta listor inom ämnet för Art+feminism från samlingssidan. Kolla exempelvis på listan över kvinnor inom konsten eller listan över kvinnor som finns i Nationalmuseums konstnärsdatabas på Wikidata.

I Stockholm bjuder Livrustkammaren in till Art+feminsim-skrivstuga den 8 mars. I Göteborg hålls varje vecka skrivstuga på temat Kvinnliga huvudpersoner på litteraturhuset.

Lyssna på några av deltagarna i Art+feminism från 2015 som samlades på MoMA i New York.


Sara Mörtsell
Projektledare Utbildning,
Wikimedia Sverige
sara.mortsell@wikimedia.se


Svenska bibliotek med i årets 1lib1ref – så här blev det

fre, 2017-02-03 13:36
Linnéuniversitetets bibliotek under 1lib1ref. Foto: Rickard Jansson CC BY-SA 4.0 Idag avslutas Wikipediasatsningen för bibliotek 1lib1ref (one librarian one reference) så vad har hänt på biblioteken i Sverige?

13 bibliotek anmälde sitt intresse att vara med, från Piteå i norr till Svedala i söder och där fanns folkbibliotek, skolbibliotek, universitetsbibliotek och nationalbiblioteket.

1lib1ref fungerar så att deltagare uppmanas att använda sig av hashtaggen #1lib1ref i redigeringskommentaren för att på så sätt synliggöra och samla alla bidrag genom verktyget Wikipedia Social Search. Svenska Wikipedia har där fått drygt 40 redigeringar som är synliga via taggen och ännu fler med hänsyn till att alla inte använt sig av taggen. Förutom att introducera redigering uppmuntrar också 1lib1ref  till möten och diskussioner om bibliotek och Wikipedia. Ett exempel på en sådan fråga är ”Vilka missförstånd kan biblioteksanvändare troligen bära på när det gäller Wikipedia? Vilka lärande- eller informationssökningsstrategier kan människor behöva lära sig, för att bättre förstå informationshantering inom ramen för Wikipedia?”. 

Varför vara med i 1lib1ref?

Så här säger några av deltagarna om att vara med i 1lib1ref.

Maria Johansson, Bibliotekarie i Kramfors. Foto: Maria Johansson CC BY-SA 4.0

”Vi tycker att Wikipedia är en jättebra ingång för att jobba med digital delaktighet och källkritik. Vi gillar Wikipedia och vill gärna vara till hjälp, men den största anledningen till att vi anmälde oss var att vi ville lära oss mer om Wikipedia själva så att vi sen kan lära bibliotekets användare. Vi kommer att ha tre Wikipedia-relaterade evenemang under våren, som vi bjuder in allmänheten till. Två tillfällen då vi fokuserar på sidan om Kramfors på Wikipedia och ett tillfälle i samband med internationella kvinnodagen då vi bjuder in kvinnor att skriva om kvinnor.”  Maria Johansson, Kramfors folkbibliotek

 

Wikifika Sundsvall av Saspe13 CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

”Det var min idé att anmäla oss, och jag pitchade idén för min närmsta chef som tyckte det var en mycket god idé.  Från mitt tidigare engagemang med Wikipedia och forskare tycker jag det är mycket viktigt att kollektivt bidra till att höja kvalitén på Wikipedia med kunskap och källhänvisningar. Vi kommer att fortsätta träffas för Wikifikor.”  Sassa Persson, Sundsvall Stadsbibliotek

Mer om 1lib1ref i Sverige Tack!

Till alla som varit med, hjälp till med förberedelser, diskuterat, fikat och redigerat.


Sara Mörtsell
Projektledare Utbildning,
Wikimedia Sverige
sara.mortsell@wikimedia.se


För deltagare i #1lib1ref – Wikipediasatsningen för bibliotek i hela världen

ons, 2017-01-11 13:22

WIKILESA I Av Giselle Bordoy (WMAR) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia CommonsPå söndag den 15 januari fyller Wikipedia 16 år, och det är också startskottet för årets #1lib1ref – Wikipediasatsningen för bibliotek i hela världen, som pågår till den 3 februari. I Sverige är redan flera bibliotek anmälda, så som skolbibliotek spridda över hela landet, universitetsbibliotek och folkbibliotek från stora och mindre kommuner och Kungliga Biblioteket. Här följer mer konkreta instruktioner för redan anmälda deltagare och det är inte för sent att hoppa på, anmälan kan göras här.

Jag har anmält mig och mitt bibliotek, men vet inte hur jag ska delta.
Inga problem. Börja med att läsa igenom vad 1lib1ref går ut på (one librarian one reference) på engelska 1lib1ref.org och på svenska kan du läsa vårt första inlägg om 1lib1ref.

Kan jag delta som enskild bibliotekarie?
Japp, så som 1lib1ref betyder så är det inga problem, även om det ibland kan vara lättare i en liten grupp. Ta hjälp av instruktioner på denna sida om vad som ingår i en Wikifikatimme.

Vi vill delta som grupp, vad kan vi göra?
Inom 1lib1ref finns förslag på att hålla en gemensam Wikifikatimme för att lära och hjälpa varandra att bidra och diskutera Wikipedia. Instruktioner för förberedelse och genomförande samt förslag till diskussionsunderlag finns på svenska här.

Jag och mina kollegor har bokat in en wikifikatimme, var kan vi lista den?
Via adressen wikifika.se kommer du till en sida på svenska Wikipedia där alla möjliga wikiträffar annonseras så att användargemenskapen kan se vad som planeras och hjälpa till om det passar. Under rubriken #1lib1ref på svenska finns plats att lista ditt biblioteks evenemang.

Du lägger till ett evenemang genom att klicka på ”redigera wikitext” precis bredvid rubriken och då öppnar sig redigeringsfönstret och du kan följa ytterligare instruktioner där, förhandsgranska att det ser rätt ut och spara sedan.

Hur kommer det att synas att jag har bidragit?
När du har lagt till din fotnot till en pålitlig källa och ska spara din redigering så ombeds du att lämna en redigeringskommentar. I det dialogfönstret skriver du helt enkelt kort vad du gjort för ändring och du skriver #1lib1ref, ex ”lagt till källa #1lib1ref”. När du gör det hamnar ditt bidrag i det globala #1lib1ref-flödet som alla kan ta del av:

Let’s talk about it!
Genom hashtaggen kan du se andras konversationer i sociala medier och sprid gärna att du är med och vad diskussionerna om Wikipedia och bibliotek handlar om för dig och för din organisation, källkritik, synliggöra samlingarna, det digitala medielandskapet, informationssökning, aspekter på tillgänglighet och delaktighet


Sara Mörtsell
Projektledare Utbildning,
Wikimedia Sverige
sara.mortsell@wikimedia.se


Följ uppladdade bilder från Wikimedia Sverige på Twitter

lör, 2017-01-07 12:35

I samband med projektet Kopplat Öppet Kulturarv har André Costa skapat en twitterbot som automatiskt tweetat ut ett urval av de bilder som laddas upp till Wikimedia Commons.

I skrivande stund är det bilder från Nationalmuseum och Världskulturmuseerna som är aktuella. Twitterboten är ett sätt att uppmärksamma att arbete pågår med bilduppladdningar, vilket gör att fler intresserade kan bidra i både kvalitetssäkrings-arbete och användning i wikipediaartiklar eller annorstädes.

See https://t.co/iLhvNhWT12 for details – Sigrid Hjertén (Isaac Grünewald) – Nationalmuseum – 40285.tif #GLAM pic.twitter.com/vnre2kvgEX

— WMSE images (@WMSEimages) January 4, 2017

Exempel på bild av Isaac Grünewalds konst som nyligen släppts till public domain.

Twitterboten är gjord med hjälp av IFTTT (If This Then That), en gratis webbtjänst som låter användaren låta händelser som att en sida uppdateras trigga andra händelser som att en tweet skickas ut från ett visst konto. Programmering utan att skriva någon programkod, alltså.

See https://t.co/cNefLcAlkJ for details – Utgrävningar i Teotihuacan (1932) – SMVK – 0307.f.0085.b.tif #GLAM pic.twitter.com/xKIdKUT7c5

— WMSE images (@WMSEimages) December 26, 2016

Föremål från Sigvald Linnés utgrävningar i Teohuatican, Mexiko 1932.


God Jul och Gott Nytt År!

ons, 2016-12-21 14:54

2016 berövade oss David Bowie och gav oss Donald Trump. Det är ett nedköp som är svårt att toppa. Men, just för att detta anno horribilis på så många sätt har prövat världens kollektiva tålamod till det yttersta är det extra viktigt att uppmärksamma alla de ljuspunkter som tänts inom räckhåll för det vi själva kan påverka. Jag vill kort lyfta fram några av dem:

Först och främst vill jag speciellt uppmärksamma alla volontärer i föreningen och i gemenskapen kring Wikipedia. I en tid när så många andra famlar sig fram i en sörja av desinformation är dessa anonyma hjältinnor och hjältar undantaget. Istället för att ryckas med i en osund klickonomi håller de stadigt kursen guidade av källkritikens ständigt lysande fyrbåk. Helt oavlönade lyckas de skapa en plattform – Wikipedia – som kännetecknas av mycket av det som stora mediehus och andra sociala plattformar ständigt misslyckas med – objektivitet och effektiv källkritisk granskning. Detta arbete resulterade under året också i att Wikimedia Sverige vann Sociala Medierpriset 2016, ett pris som vi tog emot i volontärernas och Wikipediagemenskapens namn.

Under året har Wikimedia Sverige också haft glädjen att stifta många nya bekantskaper. Kansliet huserar numera fyra nya medarbetare på kansliet, Sebastian, Mattias, Eric och Alicia, och en ny styrelsemedlem, Elza, Vi har dessutom fått chansen att påbörja samarbeten med Skolverket, Genusfotografen, Unesco, Stockholms stadsbibliotek, The Unstraight Museum, Sambruk, Svenska Hemslöjdfsöreningarnas Riksförbund och många andra.

Vi har även haft möjlighet att fördjupa bekantskapen med gamla goda vänner och samarbetspartners som Livrustkammaren, Historiska museet, Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet, Stockholmskällan, Kungliga Biblioteket, Linnéunniversitetet, Flygvapenmuseum, Riksutställningar och många andra.

Läs gärna mer om föreningen, rörelsen och våra samarbeten.

2016 har också varit mitt första år som verksamhetschef för Wikimedia Sverige. Det har varit en spännande resa in i en internationell gemenskap av fantastiska människor – inom Wikimediarörelsen och bland våra samarbetspartners – som brinner för att sprida fri kunskap och göra världen bättre för andra. När man står sida vid sida med alla dessa fantastiska människor från hela världen inser man att inte ens ett år som 2016 riktigt förmår sig att leta sig in under huden. Gemenskapen är det perfekta motgiftet.

Tack för det här året. Vi har bara börjat. 2017 kommer vi att leverera motgift i form av väl källbelagd kunskap till ännu fler.

Och med det vill jag önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!
Anna

Anna Troberg
Verksamhetschef
Wikimedia Sverige

@annatroberg
anna.troberg@wikimedia.se


Dr. Nawar Halabi – the Arabic voice on Wikipedia?

mån, 2016-12-19 12:38

One of our largest projects, at the moment, is the open source-based speech synthesiser Wikispeech, which, e.g., will be used on Wikipedia. Wikispeech will be released in Swedish, English and Arabic. Dr. Nawar Halabi, at University of Southampton, has released a large part of the material needed, to make it possible to release it it in Arabic, under a free license.  We decided to ask him a couple of questions.

Having Wikipedia with an Arabic Speech Synthesiser would encourage editors to correct and diacritise Arabic script on Wikipedia for it to be automatically read in a better way. This would make available more data for researchers to use in building their systems for Speech Synthesis and drive the technology forward.
                           – Nawar Halabi

Logotype of Wikispeech

 

– Nawar, what is your background, academic and personal?

– I was born in Aleppo, Syria 26 years ago. I lived there for 22 years of my life. I have went to school there and done my computer science degree. I also received two degrees in Classical Guitar performance. in 2012 I moved to Southampton, UK to start my MSc (Masters) in Web Technologies, then I started my PhD in 2013 and finished in September 2016. I worked as a research assistant on several projects along side my PhD.

– How come you started working on a speech synthesis project, and why do you think this kind of projects is important?

– I worked with the Assistive Technologies Group at the School of Electronics and Computer Science at the University of Southampton for 3 years. This has grown my interest in developing technologies to help empower and include people. This is not only for people with special needs but for everyone and speech synthesis was my way of doing this. Also, Speech Synthesis has a lot of interesting scientific knowledge around it. Machine Learning, Artificial Intelligence, Mathematics, Signal Processing etc. All of which are subjects of interest to me.

– My interest in machine intelligence started when I was young but I only found out about speech synthesis when I came to Southampton.

– For what reasons did you decide to make your work available under a free license?

– It is a struggle for every PhD student to find purpose for their work and to make other researchers find and reuse their work. Working with Wikimedia is certainly a way for me to spread the word about my work and leaving part of my work for free gives me the joy of feeling that I’m helping someone and encourages people to use my work.

– For those planning to release their work under a free license, what are the lessons you would like to give?

– DO IT.
– Having a widely used free tool increases your employablity and puts your name out there.
– Make sure you inform your sponsoring institution early on. As many institutions are very defensive of the work done at their premises.

– What are your expectations on the future of Wikispeech?
– I would like to see wikispeech deployed on Wikipedia, specifically in Arabic, and I would personally love to work for them in the future. Having Wikipedia with an Arabic Speech Synthesiser would encourage editors to correct and diacritise Arabic script on Wikipedia for it to be automatically read in a better way. This would make available more data for researchers to use in building their systems for Speech Synthesis and drive the technology forward.


Eric Luth
Project Administrator,
Wikimedia Sverige
+46765 55 50 95
eric.luth@wikimedia.se


Dr. Nawar Halabi – den arabiska rösten på Wikipedia?

mån, 2016-12-19 11:16

Ett av våra största projekt just nu går ut på att ta fram en talsyntes på öppen källkod, som kommer användas på Wikipedia. Syntesen kommer lanseras på svenska, engelska och arabiska. Dr. Nawar Halabi, från University of Southampton, har gett oss en stor del av det material som gör det möjligt för oss att lansera den på arabiska. Vi bestämde oss för att ställa några frågor till honom.

”Med en arabisk talsyntes på Wikipedia skulle redigerare uppmuntras till att förbättra, korrigera och diakritisera arabisk skrift på Wikipedia för att det automatiskt ska läsas upp på ett bättre sätt. Det skulle i sin tur tillgängliggöra mer data för forskare när de bygger sina system för talsynteser, och driva tekniken framåt.”

                      – Nawar Halabi

Nawar, vad har du för bakgrund?

Wikispeechs logga.

– Jag föddes i Aleppo i Syrien för 26 år sedan. I 22 år av mitt liv har jag bott där. Jag gick i skola där, och fick min examen i datavetenskap där. Jag tog även två examina i klassisk gitarr-performance där. 2012 flyttade jag till Southampton i Storbritannien för att påbörja en master i webbteknologi, och 2013 påbörjade jag min doktorsgrad. Den blev klar i september 2016, samtidigt som jag har arbetat med flera projekt som forskningsassistent.

Hur kommer det sig att du började arbeta på ett talsyntesprojekt? Varför är den typen av projekt viktiga?

– I tre år arbetade jag i en grupp för tekniska hjälpmedel vid fakulteten för elektronik och datavetenskap på Southamptons universitet. Därigenom växte mitt intresse för att utveckla teknologi som kan få människor stärkta och inkluderade. Att utveckla sådan teknologi är inte bara viktigt för människor med specialbehov, utan för alla, och talsyntes var mitt sätt att bidra i det arbetet. Dessutom finns det mycket intressant vetenskap kring talsyntes. Maskininlärning, artificiell intelligens, matematik, signal processing och så vidare. Ämnen som alla ligger nära mitt hjärta.

– Mitt intresse för maskinintelligens började redan som ung, men det var först i Southampton som jag upptäckte talsyntesen.

– Hur kommer det sig att du valde att släppa ditt arbete under en fri licens?

 Varje doktorand kämpar med att hitta ett syfte för sitt arbete, och för att få andra forskare att hitta och återanvända deras verk.  Att arbeta med Wikimedia är verkligen ett sätt för mig att sprida ordet om mitt arbete, och att lämna delar av mitt verk fritt ger mig glädjen att kunna känna att jag hjälper någon och uppmuntrar människor att använda mitt verk.

– För de som funderar över att släppa sitt arbete under en fri licens, vilka tips och erfarenheter skulle du vilja ge?

Gör det! – Att ha ett fritt och välanvänt verktyg ökar dina möjligheter till anställning, och skapar dig ett namn.

– Men se till att informera den institution som sponsrar dig tidigt. Eftersom många institutioner är väldigt defensiva när det kommer till det arbete som utförs på deras domäner.

– Vad har du för förväntningar på Wikispeechs framtid?

– Jag skulle vilja se Wikispeech användas på Wikipedia, framförallt på arabiska, och personligen skulle jag älska att arbeta för dem i framtiden. Med en arabisk talsyntes på Wikipedia skulle redigerare uppmuntras till att förbättra, korrigera och diakritisera arabisk skrift på Wikipedia för att det automatiskt ska läsas upp på ett bättre sätt. Det skulle i sin tur tillgängliggöra mer data för forskare när de bygger sina system för talsynteser, och driva tekniken framåt.


Eric Luth
Projektadministratör,
Wikimedia Sverige
+46765 55 50 95
eric.luth@wikimedia.se


En ny programmerare presenterar sig

tis, 2016-12-13 16:38
Foto: Erik Vasaasen, CC BY-SA 4.0

Jag heter Alicia Fagerving och är sedan december 2016 anställd som programmerare på Wikimedia Sverige. Jag är göteborgare, sverigefinne i hjärtat (som idogt och med varierande resultat kämpar med att lära sig språket) och icke-binär transperson.

Jag ingår i det team som arbetar med Kopplat Öppet Kulturarv – ett projekt med syfte att tillgängliggöra information om kulturarv i olika länder via Wikidata, Wikimedias plattform för öppna data. Projektet är nu i full gång och data har samlats in från bland annat Syrien och Georgien, länder med fascinerande men samtidigt kanske inte så välkänt kulturarv. Nu har jag fått möjligheten att tillsammans med andra eldsjälar se till att så många som möjligt kan lära sig om dessa, inte sällan hotade, platser, byggnader och monument.

Att arbeta med att göra kunskap tillgänglig för flera känns naturligt för mig som har en lång bakgrund inom Wikimediarörelsen. Som en av svenskspråkiga Wikipedias administratörer har jag både skrivit nya artiklar och fått inblick i gemenskapens arbetssätt och värderingar. Samtidigt har jag kunnat inse uppslagsverkets begränsningar i att hantera strukturerad data, så som listor och tabeller som kräver regelbunden uppdatering. Det är där som Wikidata, Wikipedias senaste systerprojekt, kommer in i bilden. All information på Wikidata kan användas av Wikipedias alla språkversioner och är dessutom strukturerad för att lätt kunna genomsökas och bearbetas av dataprogram.

I mitt arbete kommer jag med andra ord kunna förena min engagemang för fri kunskap med mitt intresse för programmering och databearbetning. Jag är nyfiken på det mesta och har en hyfsat brokig utbildningsbakgrund inom både humaniora och data, med tyngdpunkt på engelska respektive webbutveckling. Förutom Wikipedia omfattar mina intressen bland annat litteratur, konsthistoria och språkvetenskap. Tack vare Wikipedia har jag kunnat både utöka mina kunskaper inom dessa ämnen och dela med mig av dem med andra. Nu ser jag fram emot att ta nästa steg och ägna mig åt ett världsomfattande projekt för att göra mer kunskap fri och öppen.

Alicia Fagerving
Programmerare,
Wikimedia Sverige
alicia.fagerving@wikimedia.se


Bibliotekens Wikipediainsats närmar sig – anmäl dig till #1lib1ref

tors, 2016-12-08 13:25

“Tänk dig en värld där varje bibliotekarie förbättrar Wikipedia med en till källhänvisning.” #1lib1ref

Förberedelserna är i full gång inför den internationella Wikipediasatsningen för bibliotek, #1lib1ref (1lib1ref.org), som kör igång den 15 januari på Wikipedias 16-årsdag och pågår till den 3 februari 2017. Förra omgången var den allra första och uppmärksammade Wikipedias 15-årsjubileum och nu skulle vi väldigt gärna se bibliotek i Sverige delta i satsningen.

Wikipedia och biblioteken – källkritik som gemensam sak

Wikipedias styrka är alla källor och referenser som innehållet bygger på – Wikipedias användargemenskap vill inte att läsare blint ska lita på vad som står där utan själv kunna kolla upp varifrån uppgifterna kommer och om de stämmer. Som informationskälla är Wikipedia i ständig förändring och att lära sig kritiskt granska och ifrågasätta Wikipedia en därför central förmåga för att kunna använda det. Bibliotekarier har en unik position när det kommer till att utmana myten om Wikipedia (att allt går att lita på, att inget går att lita på, etc.) och i stället använda det som en utgångspunkt för att lära ut medie- och informationskunnighet. Det är emellertid svårt att lära andra om man själv saknar erfarenheten av att bidra till Wikipedia och kunskapen om arbetet som sker där. Därför innebär den här Wikipediainsatsen ett fokus på praktisk handling – att gå till Wikipedia och ta sig an en bristande källuppgift och förbättra Wikipedia med en pålitlig källhänvisning. Den är den allra finaste födelsedagspresenten Wikipedia kan tänka sig

Det vi hoppas är att erfarenheten från #1lib1ref kan bli ett verktyg och stöd för bibliotekarier att integrera Wikipedia i det övergripande medie- och informationslandskapet.

Anmäl ditt intresse

Du som jobbar på bibliotek är välkommen att delta i #1lib1ref. Du kan göra det genom att själv ta dig an uppgiften och förbättra Wikipedia, och i synnerhet genom att koordinera evenemang på det lokala biblioteket ihop med kollegor, som exempel föreslår vi att hålla en Wikifikatimme. Det går också att hjälpa till genom att sprida insatsen i sina nätverk och uppmuntra lokala arrangemang hos andra, eller varför inte göra inlägg i sociala medier med hjälp av hashtaggen #1lib1ref, eller en bloggpost som exempelvis den här från CILIP UK ”How librarians can make Wikipedia a better reference tool”.


Sara Mörtsell
Projektledare Utbildning,
Wikimedia Sverige
sara.mortsell@wikimedia.se


Vinnare i Wiki Loves Monuments

fre, 2016-11-18 11:26

Efter en lång och spännande väntan är det äntligen dags att berätta hur det gick i Wiki Loves Monuments, och vad juryn har kommit fram till. Liksom de senaste åren är kategorierna Skyddade byggnader, Fornminnen, Arbetslivsmuseer och K-märkta fartyg, dessutom ett pris för bästa serie av ett objekt och ett pris till den som har fotograferat flest unika objekt. Juryn, bestående av undertecknad, Helen Simonsson från Riksantikvarieämbetet och socialvideoninjan Björn Falkevik, har efter mycket funderande, granskande, uppskattande och bedömande hittat en totalvinnare och två favoriter per kategori bland dom 2332 bilder som skickats in av 78 deltagare. På resultatsidan på Wikimedia Commons finns alla bilder och mer info, och på den internationella resultatsidan finns de bilder som gick vidare till internationella finalen redovisade.

Bästa bild Resa med ångtåg från Skånska Järnvägar. Motivering: Bland många bra bilder står den här ut med en blandning av tågets skärpa och gräsets röreslseoskärpa, färgernas olika fält och linjerna som sträcker sig bortåt och framåt samtidigt som fartvinden känns i håret och bilden ger en känsla av hur det var att resa med tåget på den tid det begav sig. Foto: Kristian Hedberg, CC BY-SA 4.0 Byggnader Östra Ämterviks kyrka. Motivering: Vinterbild som står ut genom att visa kyrkans läge i landskapet och samtidigt fått med flera nyanser av vinterdag och rimfrost. Foto: Mararg, CC BY-SA 4.0 Feskekôrka i Göteborg. Motivering: Kvällsbild som med reflektionen bjuder på fin geometri och med detaljer som gör bilden levande och visar på användningsområdet. Foto: Arild Vågen, CC BY-SA 4.0 Fornminne Runsten på Larva hed. Motivering: Stolt runsten som står stadigt inramad av gräs, skog och en molnig himmel. Bilden har ett fint ljus som lyfter fram hur stenen påverkats av tidens gång. Foto: Nicklas Larsson, CC BY-SA 4.0 Ales stenar i soluppgång. Motivering: Dynamisk bild där det vendeltida skeppet stävar åt ena hållet samtidigt som ett modernare skepp anas vid den uppgående solen under en dramatisk himmel. Foto: Billy Palmius, CC BY-SA 4.0 Fartyg M/S Wilhelm Tham. Motivering: Stämningsfull bild som visar fartyget förtöjt mitt i sensommarnatten på resan genom Göta kanal. Foto: Patrik Backentoft, CC BY-SA 4.0 Ångfartyget Siljan. Motivering: Illustrativ och tydlig bild som visar fartyget i en naturskön miljö. Foto: Arild Vågen, CC BY-SA 4.0 Arbetslivsmuseer Resa med ångtåg från Skånska Järnvägar. Motivering: Bland många bra bilder står den här ut med en blandning av tågets skärpa och gräsets röreslseoskärpa, färgernas olika fält och linjerna som sträcker sig bortåt och framåt samtidigt som fartvinden känns i håret och bilden ger en känsla av hur det var att resa med tåget på den tid det begav sig. Foto: Kristian Hedberg, CC BY-SA 4.0 Ånglok från Skånska Järnvägar. Motivering: Levande bild som med kombinationen av lok och ånga visar loket och området i sin rätta miljö. Foto: Susanne Nilsson, CC BY-SA 4.0 Bästa bildserie

Bästa bildserie på ett objekt är de 47 bilder Einar Spetz tog när han under en dag besökte Gripsholms Slott, med juryns motivering: En rik bildserie som visar både hela byggnader, detaljer, översikter och interiörer. Genomgående hög kvalitet på bilderna och många illustrativa enskilda fotografier.

47 bilder på Gripsholms slott. Foto: Einar Spetz, CC BY-SA 4.0 Unika objekt

I grenen flest bilder av unika objekt lönade det sig att gå långt. Vinnare är Jan Ainali som under sin vandring från Ystad till Stockholm samt besök i Visby och vid Skällviks borgruin och på andra ställen bidrog med totalt 619 bilder på 169 unika objekt.

Tack och grattis

Stort grattis till alla vinnare, och ett sort tack till alla inblandade i Wiki Loves Monuments! Alla deltagare för era fina bidrag till fri kunskap, alla partners för listor och data som gör att vi kan genomföra tävlingen, volontärer som sorterar bilder, ser till att dom kommer in i listor och artiklar, förbättrar kategorisering och metadata, till juryn som gör en ovärderlig insats i att bedöma bilder och kommer med kloka beslut, och till sist till kollegorna på Wikimedia Sverige som kommer med glada tillrop, teknisk support, frågor och funderingar och stöttande när det behövs.


Digitalisering av kulturarv – konferens på Cypern

mån, 2016-11-14 15:27

 

John Andersson mottar pris för bästa korta artikel. Foto: EuroMed 2016, CC-BY-SA 4.0.

Det händer mycket runt digitalt bevarande av kulturarvet. Det var tydligt under konferensen EuroMed 2016 som jag deltog på under vecka 44. Där presenterades de senaste initiativen runt hur kulturarv kan digitaliseras och nå ut till allmänheten genom 3D-modeller, avbildas med drönare och satellit, öka förståelsen genom länkad data, hur digitalt material kan möjliggöra restauration av skadat kulturarv och mycket annat.

Konferensen var i Cypern vilket var trevligt bara det (om än med en fruktansvärt lång flygresa med tre mellanlandningar för att hålla priset till en rimlig nivå). Men ännu trevligare blev det när jag dagarna innan avresa fick veta att artikeln som jag presenterade på konferensen, “Reaching the world through free licenses and Wikimedia’s crowdsourced platforms”, som handlar om vårt projekt Kopplat Öppet Kulturarv blivit mycket väl mottagen. I tävlan mot 502 andra inskickade artiklar fick den i en av de tre tävlingskategorierna priset “Werner Weber Best Paper Award for SHORT Paper”! Det innebar att vi fick mycket synlighet på konferensen och både höll en presentation inför ca. 70 åhörare, hade en affisch om projektet hängande vid ingången, fick en artikel publicerad och fick ta emot ett fint diplom.

Som en direkt följd av deltagandet på konferensen har flera personer som är experter på digitalt bevarande från hela Europa nu fått en introduktion till Wikimedias arbete, vi har blivit erbjudna att delta i arbetet med ansökningen för ett stort EU-projekt om kulturarvsdata, och en lösning på hur vi kan hantera 3D-objekt på Wikipedia (i webbläsaren) kan vara närmare en lösning. Och jag fick en trevlig d-vitamin dos vilket blir nyttigt i vintermörkret.

Arbetet i projektet fokuserar nu på att ladda upp mängder av historiska bilder på världens kulturarv, på att få tag på mer data om skyddat kulturarv från olika länder och att anordna en fotoutställning som visar kulturarv som är hotat på något sätt. Det finns massor att göra och all hjälp är välkommen!

Om du är nyfiken vad artikeln handlade om, så var artikelns abstract följande: “Wars and disasters, negligence and poor maintenance mean that much of our immovable cultural heritage is at risk of being lost forever. Interest and knowledge is needed to avoid its destruction. The Connected Open Heritage project will work to gather as much information as possible about cultural heritage from countries all over the world and connect it in a standardized and structured form on Wikidata, a project that is operated by the Wikimedia movement. It will connect the 45 structured data with historical images from digitized collections from archives and museums and with freely licensed modern images and other types of media gathered by volunteers and other organizations. The Connected Open Heritage is a project by Wikimedia Sverige, UNESCO, Cultural Heritage without Borders and Wikimedia Italia, and financed by the Culture Foundation of the Swedish Postcode Lottery.”

 

John Andersson
COO, Wikimedia Sverige

 

 

 

Affischen som hängde vid ingången. Av John Andersson, CC-BY-SA 4.0.

En stolt datavaktmästare för hotat kulturarv

tis, 2016-11-08 15:52

När jag såg tjänsten som utvecklare för projektet kopplat öppet kulturarv i mitt flöde var jag inställd på att fortsätta frilansa som data scientist, men mer och mer för samhällsnyttiga och kunskapsintensiva institutioner som universitet och skolor. Men vad var detta för en fågel egentligen?

Att sprida kunskap fritt med Internet och öppen mjukvara som främsta verktyg var en självklarhet för mig och flera av mina skarpaste vänner hade talat sig varma för wikimedia, men själv hade jag i princip inte använt verktygen för att redigera och skapa innehåll och kulturarvssektorn var jag helt ny inför. Jag läste på och blev snart övertygad om att om universitet och minnesinstitutioner uppfunnits idag hade det sett ut som wikirörelsen. Ju mer jag såg desto mer fascinerad blev jag både filosofiskt, kulturellt och praktiskt – en upplevelse som fortsätter varje dag på jobbet!

Känslan av att wikirörelsen är den främsta moderna kunskapsplattformen i kombination med att få arbeta med att rädda åtminstone minnet av kulturarv utsatt för förstörelse ger en känsla av hedersuppdrag jag inte varit bortskämd med i marknadsföringsvärlden där jag oftast befunnit mig. Från mitt perspektiv som mycket intresserad av framsteg inom maskininlärning för analys av naturligt språk är det även extra kul att veta att Wikipedias fria innehåll i sin tur är en länkad eller inbäddad standardkomponent  i spridandet av kunskapen om nya metoder inom artificiell intelligens.

För mig är varje dag på kontoret som att stiga in i en överväldigande och till stora delar förvirrande värld – långt från prydliga rader av böcker och stillsam överblickbarhet. Hur hittar man? Hur vet en vem som göra vad? Dessutom är wikimedias tekniska plattformar, som en av Internetålderns äldsta stora framgångsrika projekt, en märkvärdig blandning av cutting-edge teknologier såsom  grafdatabasen wikidata och åldrad kod och syntax som känns främmande för mig som lärt mig programmera i de senaste årens tekniska miljö. 

Om den tekniska miljön i detta gigantiska mänskliga projekt delvis är ålderdomlig så är kulturen det rakt motsatta. Ingenstans har jag sett ett så framgångsrikt och välfungerande exempel på att nätverkssamhällets kultur och värderingar av öppenhet, delande och självorganiserade grupper inte bara är en vacker idé i framtidsspanarnas böcker och föredrag, utan finns på riktigt.

Praktiskt då? I mitt arbete som utvecklare har jag hittills främst ägnat mig åt att hjälpa så kallade GLAM-institutioner (Galleries, Libraries, Archives and Museums) med massuppladdningar av bilder på arkeologiskt intressanta byggnader i krigsdrabbade områden i världen. Projektet Kopplat Öppet Kulturarv som bekostar min tjänst, syftar till att på många olika sätt bidra till att digitalt kulturarv från hela världen tillgängliggörs under fria licenser i stor skala globalt. Hittils rör det kulturarv från Syrien, Palestina, Georgien, Mali samt Bosnien och Hercegovina, områden där kulturarv riskerar att förstöras antingen på grund av krig, fattigdom eller klimatförändringar.

Projektet innefattar också att flytta metadata om ungefär 1,5 miljoner bilder på monument som klassats som kulturarv från över 50 länder till den moderna länkade databasplattformen Wikidata. Den unika omfattningen på den bildsamlingen är en anledning till att UNESCO, FN:s organ med uppdrag att verka för fred och säkerhet genom främjande av internationellt samarbete inom utbildning, vetenskap och kultur, är en samarbetspartner i projektet.

Det praktiska arbetet är, liksom det mesta man gör inom data science,  namnet till trots oftast helt o-GLAM-oröst (höhö). Precis som en vaktmästare på ett fysiskt bibliotek eller museum använder en uppsättning verktyg för att vårda och flytta dyrgripar mellan utställningsrum, är det datavaktmästarens arbete att med så liten inverkan som möjligt på material som tagits fram av kunniga författare, fotografer och andra innehållsskapare, se till att  tillgängliggöra det helst i bättre skick än det kom. Inte sällan sker arbetet även på natten, precis som på institutionerna.

Mitt specialintresse för textanalys kommer också väl till pass för att putsa och städa i de metadata-filer som kommer från fackexperter eller arkivpersonal från olika länder som behöver standardiseras och tvättas rena från mänskliga och maskinella fel och brister. Det finns exempelvis en oändlig variationsmöjlighet i hur två olika personer beskriver ett fotografis innehåll även om de är överens om att få med platsen, byggnaden och datumet då bilden togs. Att hjälpa till i arbetet med att beskriva och kategorisera så att bilder blir lättare att hitta och använda för forskare, fackexperter och allmänheten är själva hjärtat i datavaktmästens roll. En rolig del i jobbet är att utvinna nyckelord ur ostrukturerad text med datoriserad textanalys.

För att lyckas som datavaktmästare behöver man förstås ha god kännedom om olika programmeringstekniker för att läsa in, bearbeta och omforma datafiler. Men minst lika viktigt är att förstå hur de tusentals involverade volontärerna i wikimedia-rörelsen arbetar när de skapar bland annat världens största uppslagsverk, Wikipedia, med hjälp av datan.

En ren bonus är att reseracharbetet ibland leder till fascinerande kulturhistoriska insikter, som att Ummayadmoskén i Damaskus har en minaret döpt efter Jesus genom vilken han förväntas nedstiga innan den yttersta dagen för att bekämpa antikrist i det slutgiltiga slaget, enligt muslisk tro. Bara en sån sak!